Men nu från årsskiftet ska det även bli möjligt för föräldrar med barn på gymnasiet att utnyttja rutavdraget för läxhjälp, i alla fall om regeringen får som de vill.

Med start nästa år ska föräldrar kunna utnyttja rutavdraget och alltså dra av på skatten när de anlitar läxhjälp till sina gymnasieungdomar. Men frågan är om det ens finns intresse för privat läxhjälp bland eleverna. På Lugnetgymnasiet i Falun är ingen av de som Gävledala frågat intresserad av privat läxhjälp. De känner inte heller till någon som utnyttjat en sån tjänst.

– Jag har hört talas om att det finns men känner ingen som gör det. Jag tycker inte att man ska behöva söka upp folk efter skoltid för att få hjälp med det som du ska klara av i skolan, säger Oskar Hellberg som går andra året på skolan.

Men bland föräldrar ser det lite annorlunda ut. Ungefär hälften av de över 1000 föräldrar som Sifo frågat på SVT:s uppdrag svarade nej på frågan om de kunde tänka sig att använda subventionerad läxhjälp. Men ungefär lika många svarade ja. Så även om eleverna själva inte upplever att de vill ha hjälpen finns det alltså föräldrar som av olika anledningar skulle uppskatta tjänsten, om den blev billigare.

Greger Andersson och Marie Ekström i Gävle jobbar förutom som lärare även extra, i egen regi, med att hjälpa barn med deras läxor. Och de ser möjligheter att utöka verksamheten om rutavdraget även skulle gälla för gymnasieelever.

– Det har kommit mycket förfrågningar från gymnasieelever och deras föräldrar, säger Marie och Greger berättar att det skulle betyda mycket för dem om rutavdragsförslaget blir till verklighet.

Får regeringen som den vill blir det alltså möjligt för föräldrar med barn på gymnasiet att dra av på skatten när de anlitar läxhjälp redan om en dryg månad. Men förslaget är omdebatterat och har mött protester från de rödgröna. Även Skolverket är tveksamma.

– Ingen elev ska behöva gå till ett läxhjälpsföretag för att få en chans att nå målen, säger Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör.