Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Följ med till matsalen och se hur det funkar att mäta matsvinnet med en app – ”Nu har jag förstått att ju mindre man slänger desto bättre för miljön” Foto: Charlotte Pettersson/SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Elever på Hagge skola i Smedjebacken har testat mobilapp för minskat matsvinn

Uppdaterad
Publicerad

Under tre veckor har skolelever på bland annat Hagge skola fotograferat sina tallrikar genom en app före och efter skollunchen. På så sätt tycker de att de har minskat sitt matsvinn.

– Jag slänger inte lika mycket mat som jag gjorde förut, säger Matilde Skoglund på Hagge skola i Smedjebackens kommun.

Varje dag slängs tonvis med mat på landets skolor. För att minska den mängden har bland andra personal från Högskolan Dalarna utvecklat en app som mäter elevernas matsvinn.

Den har nu testats under tre veckor av elever runt om i landet.

Direktrapport · Vilket är ditt bästa tips för att minska matsvinnet?

Den som ständigt tar mer än den äter upp ska inte få äta alls en vecka!

Rinaldo

Det hela är ganska enkelt. Servera ätbar mat. Mång elever har genom årtionden lidit sig genom en ökande ”matkultur-skymning”. Mina döttrar tillhör denna skara. Helt otroligt hur man kan förstöra detta genom släpphänthet och ointresse för Hmatkultur. //R

Rico

Ett bra tips är att inte ta för sig så mycket på tallriken! Skulle man komma på att man vill ha lite mer så är det ju bara att gå och fylla på.

Birgitta Lundborg

Att minska matsvinnet kan man göra att eleverna betalar maten. Varför ska elever få maten gratis.? Dem har INKOMST i fårm av barnbidrag. Därför är rimligt att elever betalar mat.

Ljubo Gubic

När jag gick i skolan på åttiotalet fick vi utkörd mat. Den var ljummen hade aldrig fått serveras idag. Visst vi slängde mat men inte så mycket och slängd mat och överbliven mat fick vår mattant/städerska att ta med till sina hönor. Min favorit var Trädgårds mästargyta fast den fick vi inte ta så mycket av för mattanten för den var stark. Jag älskade och krävde mycket. Värsta lunchen var nog när vi fick äpplemos och mjölk. Inget man står sig på och för en del ellever är lunchen deras huvudmål. Det var inte bättre förr. Nu finns det ofta typ grönsaksdisk. Vi fick riven vitkål eller grov riven morot när det var fisk fick vi finriven morot. Vi åt inte fisken alltid kokt fisk den var som en tegelsten äggsåsen var slät. Vi åt knäckebröd som blivit smörade flera timmar innan kanske dagen innan vi skulle äta. De var sega men godare än torr fisk, slät äggsås och smuliga potatisar allt ljummet. På våra sega knäckebröd hade vi på rivna morötter. Maten blev bättre när vi kom upp i högstadiet och gymnasiet då var iaf maten oftast varm. Fast på gymnasiet hade vi ett år varje måndag lunch lektionen efter alla andra. Vi upplyste mattanterna det varje vecka och varje vecka brydde de sig inte. Vår lärare skickade iväg oss tidigare så vi fick mat. Men vi var inte ensamma. Kom ihåg en kille som hade en tallrik med inlagd gurka. Skolan och mattanterna skulle haft en kommunikation där. Skolor jag gick på Sundals Ryrs låg och mellanstadie. Dalboskolan och Vänersborgs Gymnasieskola

Pia Sturm Nordh

Jag kan berätta om hur det var med mathållning i skolan i Kanada.
Jag och min familj bodde där för ca 25 år sedan. Allt gick bra, mina barn lärde sig engelska på rekordtid, skolan hade mycket engagerade lärare och likaså fritidshemmet var ett under av pedagogiska resurser. Allt var toppen, utom en sak. Det fanns ingen skollunch, man var tvungen att ta med sig en egen påse med smörgåsar, dricka, frukt, ngn typ måltidsbar. På fritids serverade man lättare mål, typ smörgås och saft. Mina barn var vrålhungriga när de kom hem, de gick i lågstadiet. Men det fanns barn vars föräldrar inte hade råd att köpa något till barnen att ta med, inte ens en smörgås. Inte heller kunde dessa barn följa med på skolutflykt till en kostnad av några dollar. Min ena dotter berättade att det fanns klasskamrater som bara någon enstaka gång hade ngt -typ kex- att äta. Jag vet inte hur mat i skolan i Kanada fungerar numera, men en sak lärde mina barn från denna tid: att alltid uppskatta det lunchpaket jag skickade med, och att sedan äta upp all mat hemma. En annan lärdom var att tidigt förstå att alla barn lever inte under samma slags förhållanden, en ganska stor grupp barn i en klass kan vara fattiga. Om man själv har ett överflöd kan man dela med sig. Detta blev värdefulla lärdomar för mina barn, men det var synd att det skulle behöva läras in den vägen, att behöva se mindre lyckligt lottade klasskamrater gå hungriga. Vad vill jag nu säga med detta? Jo, om någon av er skolungdomar läser detta, fundera över nästa gång ni slänger mat, om hur många barn som måste vara utan mat helt och hållet i skolan på andra platser i världen. Jag kan garantera att det inte känns bra att se hungriga trötta barn som ständigt påminns om sin fattigdom.
Visst, skolmaten ska vara vällagad och god, kan man påverka detta så är det ju toppen, men det viktigaste är ändå att man får mat gratis i skolan. Det har enorm betydelse för att man ska orka lära sig något och i längden, kunna påverka sitt liv

Alice

Laga mat som barnen tycker om då äter de upp och svinnet minskar drastiskt. Ingen svår matematik alls. Sluta att krångla till det, det vinner alla på!

Kerstin

Gör pytt i panna på rester fungerar med makaroner istället för potatis

Undersköterska

Bäst är att vara glupsk som jag är , ät upp allt så blir det inget svinn

Peter

Att äta för mycket är också matsvinn, men det glöms ofta bort. Stalltipset är att äta när man är hungrig, och inte när man är sugen. Nettoeffekten av slängd mat och överkonsumerad mat är densamma, så att säga.

Fredrik

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer