Vidar går i fyran men räknar redan nians matte

Uppdaterad
Publicerad

De kan uppfattas som rastlösa i skolan, ställer mycket frågor och älskar att lära sig nya saker. De är särskilt begåvade barn och är just nu på läger utanför Rättvik.

– De briljerar ju inom ett eller flera områden och kommer med förvånande kunskaper som man reagerar på. Det är en utmaning att ha särbegåvade elever i klassen som i vissa fall kan mer än man själv kan, säger psykologen Anita Kullander.

Hon arbetar själv i skolan och får i sitt jobb träffa många barn med särskild begåvning.

– I mitt jobb som psykolog får jag ju bara träffa de som inte har det bra. De kan vara understimulerade, de lär sig inte studieteknik, de blir ofta mobbade och en del är också utåtagerande, provocerande och  protesterande, berättar hon.

Vidar Andersson Chronholm, som själv är elva år, läser redan matte med dem som är fem år äldre än han och går i nian.

– Jag vet inte om man kan säga att man är smartare direkt, men man tänker och beter sig lite annorlunda. Jag går i fyran och har matte med niorna. Det kan man säga är annorlunda, säger säger han.

Svårt att bli förstådda

Det är 25 familjer från hela Sverige som den här veckan träffas utanför Rättvik för att utbyta erfarenheter och ge varandra tips och idéer. Och framförallt för att de här särskilt begåvade barnen ska få träffa varandra, då det i vardagen inte alltid är så lätt att bli förstådd av jämnåriga.

– Jag märker det i skolan när jag försöker förklara någonting som de inte förstår. Jag har snart gått upp två klasser. Man kan säga att jag kör i 130 och de i 100, så det går lite snabbare, berättar nioåriga Klara Jons.

Hjälper inte att flytta upp en klass

Klara har alltså flyttat upp två klasser i skolan, men enligt psykologen Anita Kullander är det inte den bästa lösningen, istället ska undervisningen anpassas efter varje individ.

– Det hjälper inte att flytta upp en klass. Det är ofta en generallösning som man tror ska hjälpa, men eftersom de har snabbare inlärningstakt i vissa ämnen, så kan de vara åldersadekvata i andra ämnen. Flyttar man då upp en klass när man har en generellt snabb inlärningstakt, så är de ju om den klassen igen, säger hon.

Frustrerad i förskolan

Och hur kan man då märka att ett barn är särbegåvat? Staffan Andersson har själv två barn med särskild begåvning och märkte redan tidigt att det var sågånting särskilt med hans son.

– Särbegåvad var ett ord som vi inte kände till. Vi märkte när vår son var liten var att han väldigt frustrerad och utåtagerande i förskolan. Så insåg vi att de satt där och tittade i pekböcker medan han redan läste själv och förstod meningar och alla bokstäver. Vi insåg att den intellektuella nivån han låg på matchade inte riktigt det som hände i förskolan, berättar han.

Kan misstas för ADHD

För Måns Flodholm, som är extra bra i svenska och matte i skolan, var det läraren i skolan som märkte att det var någonting särskilt med Måns.

– Min lärare kollade på det och sedan fick vi gå på utredning om det och så visade det sig att det var särbegåvning. Ibland brukar särbegåvning också misstas för ADHD, berättar han.

Och det kan vara svårt för skolpersonal att veta att ett barn är särbegåvat. Det har Fredrika Johansson fått erfara.

– För ett par år sedan bodde vi i Schweiz. Då trodde man att jag hade något problem med att lära mig, för jag gillade inte att skriva, men älskar att läsa. Då fick jag göra ett IQ-test och så fick vi veta att jag var särbegåvad. Det kändes konstigt, men bra. Jag vill göra något bra i mitt liv, berättar hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer