SEA, Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga, har skrivit brev till den estniska regeringen och kräver att olycksorsaken utreds igen. Foto: Leif R Jansson/TT, SVT/Patrik Boberg

Har kontaktat estniska regeringen om Estonia

Det har gått 23 år sedan Estonia förliste under sin färd från Tallinn till Stockholm. Trots det har en stor grupp anhöriga inte gett upp hoppet om att få reda på mer om vad som hände – och har nu till och med kontaktat den estniska regeringen.

De utredningar som gjorts har kommit fram till att fartyget MS Estonias bogvisir slets loss i det hårda väder som rådde. Vatten strömmade då in på bildäck vilket orsakade instabilitet, vilket till slut fick fartyget att kantra.

LÄS MER: Ny bok om Estoniakatastrofen

Men sedan dess har historien haft många vändningar. Den svenska regeringen lovade till en början att fartyget skulle bärgas, men fartyget har blivit kvar på havsbottnen.

Anhörigföreningen SEA, Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, har sedan förlisningen velat att olycksutredningen ska återupptas för att få reda på mer om vad som hände vid olyckan. 

Skriver till estniska regeringen

Föreningen har tidigare försökt få dykningstillstånd från den svenska regeringen för att få dyka ner till vraket, men där har Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, sagt att den internationella gravfriden som finns utlyst stoppar eventuella dykningstillstånd.

Men nu tar SEA nya tag och har författat ett nytt brev till den estniska regeringen och kräver att orsaken till katastrofen ska utredas igen.

Så här ser minnesmonumentet för offren på Estonia i Stockholm. Foto: TT

– Det är ingen utredning som har kunnat fastställa orsaken till katastrofen, säger Lennart Berglund från Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga, SEA.

Tidigare utredningar är bristfälliga

Anhörigföreningen tycker att de utredningar som har förekommit har varit alldeles för bristfälliga och att det har suttit personer där som inte borde ha gjort det.

– Det är personer som representerade den estniska regeringen och de ville egentligen inte få fram den riktiga sanningen.

Men varför vänder sig anhörigföreningen till Estland och inte till Sverige?

– Vi får inget gehör i Sverige men i Estland har vi möjlighet att kunna ta upp fallet igen, hävdar Lennart Berglund.

Anhörigföreningen väntar nu på svar från den estniska regeringen. Annars planerar de att föra upp fallet i estnisk domstol.

Kort om Estoniakatastrofen

Visa

Den 28 september 1994 gick passagerarfartyget M/S Estonia under. Av 989 personer ombord omkom totalt 852 personer. 461 av dem var svenskar, varav 44 stycken av dem var från IF Metalls Pensionärsklubb i Borlänge.

Enbart 137 personer som var med på fartyget överlevde.

Finland, Estland och Sverige införde gemensamt lagen om gravfrid den 1 juli 1995 i huvudsak för att skydda passagerarfärjan från bland annat plundring. På senare år, och för att säkra att ingen dyker där, har allt fler länder anslutit sig till lagstiftningen, däribland Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Ryssland.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer