Javascript är avstängt
Diakonen om drogerna i Ljusne: ”Ett missbruk där”
Susanne Birgersson är diakon i Söderala pastorat och möter missbrukssituationen i Ljusne på nära håll. Hon ser hur missbrukare från andra håll placeras i Ljusne.
– Många lägenheter står tomma. Det kommer ganska regelbundet personer från andra kommuner, säger hon.
Amfetaminmissbruket i Ljusne i Söderhamns kommun sticker ut i SVT:s mätning av avloppsvattnet under en helg i somras. Reningsverket i Ljusne hade de högsta nivåerna av amfetamin av alla reningsverk i de 36 undersökta kommunerna. Resultatet är inte direkt överraskande, Ljusne har uppvisat höga värden i tidigare undersökningar också.
– Vi har också den uppfattningen, att det är ett missbruk där, säger diakonen Susanne Birgersson arbetar i Söderala pastorat där Ljusne ingår.
Så knarkar Sverige
Social dumpning
Hon ser det som brukar kallas ”social dumpning” på nära håll, dvs att kommuner placerar problematiska personer i andra kommuner med billiga bostäder, även om hon själv inte väljer att använda just den formuleringen.
– Det kommer regelbundet folk från andra kommuner, om det är social dumpning är svårt att säga, konstaterar hon.
Hjälper utsatta med mat
Hon är bekymrad över situationen i Ljusne. Kyrkan tvingas hjälpa utsatta människor med myndighetskontakter och ibland även med mat. Susanne Birgersson menar också att det är viktigt att ha öppna mötesplatser, allt från körsång till idrottsföreningar, inte minst för att inte barn och ungdomar ska dras in i missbruket.
– Det är jätteviktigt att det finns ställen att gå till. Har man en problematik hemma är det bra att man kan gå någon annanstans och komma i kontakt med andra vuxna som kanske kan hjälpa till en bit på vägen.
I videon svarar Susanne Birgersson på tre frågor om drogsituationen och dess konsekvenser i Ljusne.
Så knarkar Sverige – fakta och metod
Varför mäta narkotika i avlopp?
Avloppsbaserad epidemiologi (WBE) är ett mer objektivt sätt att skatta förekomsten av substanser i ett samhälle, än att till exempel använda enkäter med självskattning. Metoden bygger på flera vetenskapliga områden – däribland kemi, biologi, folkhälsokunskap och miljövetenskap.
Hur har vi mätt?
SVT har tagit del av data från analysrapporter rörande droger i avloppsvatten som har analyserats med LC-MS/MS metoder från 49 avloppsreningsverk i 36 kommuner i Sverige. Mätningarna har gjorts under 24 timmar under en helg sommaren 2025. Metoden är en kvantitativ analys av kemiska ämnen och deras metaboliter (nedbrytningsprodukter) i avloppsvatten.
Varför just dessa avloppsreningsverk?
Narkotikamätningar i avloppsvatten görs rutinmässigt i många av landets kommuner, men inte i alla. I vissa län är det betydligt vanligare och görs av fler. Kommuner med stor erfarenhet av mätningar har varit mer benägna att dela data med oss. Det har lett till att vi har många mätpunkter i vissa delar av landet (däribland Gävleborgs län) och färre i andra. Vi har försökt väga upp det genom att betala för analyser för några kommuner och på så sätt få en bättre spridning över landet, men det kompenserar inte fullt ut för övervikten av data från till exempel Gävleborg. Det är alltså inte så att de län som har fler mätningar har större problem med narkotika.
Vad är felkällorna i den här typen av mätningar?
Extremt väder som ihållande spöregn påverkar inflödet av vatten i avloppen, vilket kan späda ut narkotikahalterna.
För droger där man mäter både själva substansen och dess metaboliter kan personer som dumpar stora mängder narkotika på en plats påverka resultatet.
Kommunerna/reningsverken ansvarar själva för att rapportera antalet personer som betjänas av att avloppsreningsverk vid mätningstillfället och det är svårare att uppskatta korrekt på platser där invånarantalet växlar över året.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.