Javascript är avstängt
En person begärs häktad efter masskjutningen på Söder i Gävle
En av personerna som suttit anhållna misstänkta för inblandning i masskjutningen på Söder i Gävle förra helgen, begärs nu häktad av åklagaren.
– Personen begärs häktad på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mordförsök och grovt vapenbrott, säger åklagare Jenny Örn till SVT.
Den andra personen som varit anhållen begärs inte häktad.
– Men personen är fortfarande anhållen, säger Jenny Örn.
Skjutningen i Gävle
Åklagaren har begärt att identiteten på den misstänkta personen ska hållas hemlig, då brottet sannolikt är en ”del av den pågående våldsvågen mellan nätverkskriminella”. Mot bakgrund av det får det ”antas att risken för vedergällning är förhöjd”, enligt åklagaren.
Sex personer skadades i skottlossningen. En då 13-årig pojke misstänks ha avlossat skotten. Enligt åklagaren kan det sannolikt kopplas till gängkriminalitet, men ingen av de personer som träffades av skott tros ha varit egentliga måltavlor.
GRIPANDE, ANHÅLLANDE OCH HÄKTNING
Gripande
Att gripas är det första ledet i ett frihetsberövande. Polisen kan själva fatta beslut om att gripa någon om det är brådskande. Annars ska beslutet tas av en åklagare. Ett gripande ska ske om man anser att det finns skäl att anhålla den misstänkte. Om en person grips ska åklagaren omedelbart besluta om denne ska anhållas eller ej. Ska personen inte anhållas ska gripandet omedelbart upphävas. Gripna och anhållna personer blir inlåsta i en cell i direkt anknytning till polisstationen.
Anhållande
När en person anhålls frihetsberövas den tills vidare, i väntan på prövning om häktning av domstolen. Hen kan också anhållas om det är av stor vikt för utredningen, till exempel att den misstänkte kan undanröja bevis. Beslut om att anhålla någon tas av en åklagare. Senast klockan 12.00, tre dagar efter att beslutet om anhållning tagits, ska åklagaren göra en häktningsframställan eller släppa den misstänkte på fri fot.
Häktning
För att häktas måste en person vara misstänkt för ett brott som ger minst ett års fängelse. Om brottet ger minst två års fängelse ska ett beslut om häktning alltid tas med vissa undantag. En häktning ska motiveras av att den misstänkte riskerar att hålla sig undan lagföring, återfalla i brott eller försvåra för utredningen. Beslut om häktning fattas av en domstol och den misstänkte får sitta häktad i 14 dagar innan åtal väcks av åklagaren. Den tiden kan dock förlängas om det finns skäl för det. En häktad person blir inlåst i häktet.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.