Under stormaktstiden i Sverige började statstjänstemän resa runt i större utsträckning och ett behov av ett ordnat system för längdmått uppstod.
– Värdet av milstolparna är att de visar de här gamla måttenheterna som inte används längre, och läget på dem visar hur vägsystemen såg ut på 1600-talet. De visar också den dåvarande svenska statsförvaltningens kapacitet, säger Ulf Fransson.
”Måste ha tagit lång tid att riva”
I Gävleborg finns många bevarade milstolpar längs med vägnätet, varav de flesta har en gjutjärnstavla från sent 1700-tal. Gjutjärnstavlan som återfanns ett par meter bort från fundamentet har omhändertagits av trafikverket.
Vandalisering av fornlämningar på det här sättet är ovanligt.
– Jag är lite förvånad att man har rivit hela anläggningen, det måste tagit väldigt lång tid, säger Ulf Fransson.