En man håller i en gammal barockfiol framför en staty av en violinist i hög hatt och bockfot.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Ola Andersson spelar inte ostraffat med djävulsfiolen uppe på Hårgaberget: Se vad som händer i klippet. Foto: Lari Honkanen/SVT

Han vill återbörda 1700-talsfiol från Hårga upp till Hårgaberget

Uppdaterad
Publicerad

Sedan Ola Andersson fick ärva en fiol daterad 1713 från sin morfars Hälsingegård Sveden, har han fascinerats av Hårgasägnen. Nu misstänker han att fiolen i själva verket kan ha inspirerat den.

Fiolens drakhuvud kan lätt ge djävulusiska associationer. Den tillhörde en Nils Nilsson från Hårga. Ola Andersson ser det som sannolikt att Nils Nilsson spelade fiolen uppe på Hårgaberget. 

– Det var nog ganska ovanligt med den här typen av fioler i Hårga på 1700-talet, säger Ola Andersson.

Vandringshistoria

Vid den tiden fanns redan Hårgasägnen som en vandringshistoria men i tidigare versioner förekommer varken fiol eller djävul – det tillkom i slutet av 1700-talet.

”Känna energin”

Fiolen har legat undangömd och ospelad på gården Sveden. Kanske som ett sätt att bevara den. Tidigare förekom det att frikyrkor eldade upp fioler, som de betraktade som djävulens påfund, något som uppmuntrade till dans och synd.

– Det är helt fantastiskt att känna energin här och få tillbaka fiolen hit, den kanske var här för 200-år sedan, säger Ola Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.