I radiodokumentären ”Bakom den svenska taggtråden” berättar Niklas Söderqvist historien om hur Sverige agerade för att hålla landet utanför andra världskriget. I början av kriget internerades personer som kunde uppfattas som fiender till Nazityskland, såsom antinazister, kommunister och britter. 

– Man vill signalera till Hitlertyskland att ”vi tar hand om era politiska motståndare, det finns ingen anledning att invadera oss”, berättar Niklas Söderqvist. 

Senare när krigslyckan vände till förmån för de allierade, vände Sverige kappan efter vinden och började istället internera nazistsympatisörer – inte minst kollaboratörer från Norge och Danmark, så kallade quislingar.  

En del av historien som Sverige inte gjort upp med

I hela Sverige fanns 14 interneringsläger, varav 5 var förlagda i Hälsingland. Efter kriget avskaffades lägren så småningom och spåren sopades undan.

– Det här är en kontroversiell del av Sveriges moderna historia som man inte gjort upp med offentligt. Det var ju rättsvidrigt att spärra in folk på obestämd tid utan rättegång, säger Niklas Söderqvist. 

Niklas Söderqvist själv växte upp på andra sidan Florsjön och fick höra av sin morfar att det fanns ett läger här med människor från kriget. Han minns också att han sett ett svartvitt foto på Hälsingmolägret med stängsel och taggtråd, vilket väckte hans nyfikenhet. Nu vill han att nya generationer ska få ta del av vad som hände.

Radiodokumentären ”Bakom den svenska taggtråden” är på två delar och publiceras på Spotify.   

Klicka på videon och följ med till platsen där lägret fanns och träffa bybon Lennart Sandström som minns lägret från sin barndom.