Syftet med det statliga krisstödet var att hjälpa det småskaliga fisket och främja livsmedelsförsörjningen när bränslepriserna skenat. Men det blev tvärt om. Det visar siffror som organisationen Baltic Waters 2030 tagit fram.
Pengar till industrifisket
Av drygt 26 miljoner som delats ut har drygt 16 miljoner gått till storskaliga fisket. Bakgrunden är att reglerna inte tillåter att fiskarna själva bereder fångsten innan försäljning, vilket gjort det meningslöst för många kustfiskare att ens söka bidrag. De totalt avsatta 40 miljonerna har inte gått åt.
– Med utformningen av stödet diskvalificerar de Norrlandsfisket. Man vet nog inte hur fisket bedrivs här, säger Dennis Westlund, fiskare i Skärså norr om Söderhamn.
I klippet ovan hör du fiskarna Dennis Westlund och Lars-Erik Åslund berätta hur de ser på krisstödet.
Kraftig minskning
Industritrålarna pekas ut som huvudorsaken till bristen på stor strömming i Bottenhavet. Nyligen kom en rapport från SLU där provfiske i både i Sverige och Finland visar att strömmingsfångsten år 2022 bara utgjorde 8 procent av medelfångsten i samma område åren 1975–1988. Inte en enda strömming över 25 centimeter fångades på svenska sidan vid provfisket 2022.
– Att situationen är som den är beror bland annat på för hårt fiske, det anser de flesta, säger Dennis Westlund som menar att bidragen hamnar snett.
Smiter förbi
Ett krav för att få krisstödet är att fisken ska lossas i Sverige, men det kommer industrifisket förbi genom att föra över fångsten till tankbilar, ofta i Norrsundet norr om Gävle. Fångsten körs sedan till fiskmjölsfabriker i Danmark.
Bara under 2022 har var fjärde svensk fiskebåt försvunnit, oftast de små aktörerna som fiskar för konsumtion. Idag går över 90 procent av fisken från svenska delen av Östersjöområdet till djurfoder medan kustfiske och surströmmingstillverkning tynar bort.
I klippet nedan hör du landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om det uteblivna krisstödet:
