Att ge Di Leva ett gäng plattor med Davie Bowie i sin famn är som att skapa ett monster, han bläddrar pratar detaljerat om alla och hamnar snabbt  i en annan värd. En värd han upptäckte första gången som tonåring när han stannade upp utanför skivaffären Westerlunds på Stortorget i Gävle. Mot honom stirrade en en androgyn David Bowie från ett skivomslag.

– Då blev han min största idol utan att jag ens hört honom, säger Thomas Di Leva entusiastiskt. För då kände jag att det inte bara vara jag som är från rymden.

Varför en Bowie-show?

– När han dog 2016 var jag ute på Diggiloo-turnén den sommaren och då gjorde jag ”Life on Mars” som en hyllning till Bowie eftersom han betytt så mycket. Vi gjorde 29 föreställningar och varje gång blev det väldigt starka reaktioner från publiken när vi spelade den. Då kände jag, det är inte bara jag som känner så mycket för honom.

Det krävs en del av dig som sångare till de här låtarna?

– Jag tror att många som lyssnar på mig tycker att jag är en sångare. Di Leva-figuren är en  utmejslad figur med en egen värld. Det här är en annan värld och Bowies låtar innhåller väldigt mycket sång. Och det är en krävande sång med mycket olika stilar eftersom det är från fem olika decennier.