Hade du köpt mat med kort bäst före-märkning? Foto: SVT/TT

88 miljoner ton mat blir svinn – årligen

Uppdaterad
Publicerad

Varje år slängs miljontals ton mat inom EU helt i onödan. Bäst före-märkningen pekas ut som ett av problemen och nu vill både EU-parlamentet och Livsmedelverket se insatser för att få konsumenterna att förstå märkningen.

Det är strax innan lunch och i en matbutik i Halmstad har jag hittat ett paket mjölk vars bäst före-datum passerar nästkommande dag. Med paketet i handen går jag runt och frågar några av de yngre konsumenterna i butiken huruvida de skulle välja det här paketet om de skulle köpa mjölk.

– Nej, jag är väldigt noga med att kolla datum, säger Moa Almarsson.

– Jag hade valt en mjölk som har ett längre utgångsdatum. Man vill ju inte att de ska mögla eller så, säger Elsa Reuterdahl Svedberg.

”Tvekar att ens lukta på mjölken”

Frågan om bäst före-märkning har varit uppe på EU-parlamentets bord den senaste tiden eftersom man tror att den kan vara en av faktorerna till att matsvinnet inom EU ligger på 88 miljoner ton om året.

Livsmedelsverket menar att det är just de yngre konsumenterna som verkar ha svårt att förstå märkningen.

– Jag hör väldigt många som vittnar om att yngre generationer exempelvis tvekar att ens lukta på mjölken för att avgöra om den är bra, än mindre smaka på den. Mitt intryck är att unga personer inte har så stora kunskaper om livsmedel och hur man ska hantera livsmedel, säger Ingela Dahlin, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Se hela inslaget här

För att minska matsvinnet vill EU-parlamentet nu se en samordnad politik för märkningsfrågan där insatser görs för att utbilda konsumenterna. Livsmedelsverket är inne på samma linje och menar att en ny märkning skulle vara onödig. Det har man redan testat i Danmark och där minskade inte matsvinnet.

– Vi tror inte att den exakta ordalydelsen är avgörande utan vi tror att det behövs folkbildning, säger Ingela Dahlin.

Lukta, känna och smaka

Bäst före-märkningen innebär att det är så länge som säljaren kan garantera att produkten håller fullgod kvalitet. Därefter håller den ytterligare en tid om den förvarats på rätt sätt. Och för att försäkra sig om att produkten inte blivit dålig får man som konsument helt enkelt känna, lukta och smaka på den.

Så hur ofta gör de konsumenter som jag träffar i butiken det när varorna börjar sina i kylen?

– Jag kollar nog ganska noggrant på om det har gått ut eller inte och sedan gör jag mig av med det som gått ut. Även om det kanske är ätbart, säger Elsa Reuterdahl Svedberg.

– Jag är dålig på att slänga. Det står ofta kvar och blir dåligt, säger Joel Sörensen.

– Jag känner många som slänger sin mat så fort bäst före-datumet har gått ut fast det är fullkomligt duglig mat, säger Sabina Svensson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Matsvinnet

Mer i ämnet