Ingemar Gottfridsson är ordförande för Ysby bygdegård utanför Laholm. Det är en av Hallands 69 bygdegårdar. Han visar runt och berättar att lokalen hyrs ut 25 gånger om året till olika evenemang.

Den kostar drygt 2 000 kronor att hyra. Och det var för det ändamålet, som fest och samlingslokal, som bygdegårdarna byggdes en gång i tiden.

Få engagerar sig

Men nu för tiden har dom också fått en annan funktion.

– Här samlades Missing people förra året när det var en stor sökinsats efter en försvunnen person i området, berättar Ingemar Gottfridsson.

Och så används de på många platser runt om i landet. Som samlingspunkter av bland andra räddningstjänsten och Missing people i samband med kriser som större sökinsatser, stormar och skogsbränder.

Men de drivs ideellt och det blir allt svårare att få folk som vill engagera sig. SVT har pratat med flera personer som är engagerade i olika bygdegårdar. Samtliga beskriver läget som allvarligt.

– Jag tror att vi inom 10-20 år inte har några bygdegårdar kvar. Det finns inga som engagerar sig i våra styrelser, säger Göte Johansson som varit ordförande för Hallands bygdegårdar i tio år.

”Tappat en generation”

Även om framtiden ser mörk ut, så görs det tappra försök att locka yngre personer att engagera sig i bygdegårdarna. I Hallands bygdegårdars distriksförbund så har man en person som är ungdomsansvarig.

Hon tror att mycket handlar om att få yngre att faktiskt känna till vad bygdegårdarna är för något.

– Vi har tappat en generation. Många har kanske sett skylten på sin ort, men vet inte vad det är. Folk måste få en relation till bygdegårdar igen, säger Angelica Dahlström.

I klippet kan ni höra Angelica Dahlström berätta om hur hon försöker få unga att engagera sig i bygdegårdar.