I december 2019 publicerade forskare vid Linköpings universitet en studie om Brottsförebyggande rådet, Brå. I studien framkommer en bild om att det råder en tystnadskultur inom Brå där den kritik mot polisens arbete verkar ses som ofördelaktigt i samband med anställningar och forskningsfinansiering.

Det går också att läsa att ”vissa nyckelpersoners ideologiska uppfattningar kan medföra bias [felaktiga vetenskapliga bedömningar] , där kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har och har haft en stor inverkan på förhållningssätt och syn på forskning vid Brottsförebyggande rådet. Det har framförts att det finns en informell gammal maktstruktur vid Brå med starka personliga band till aktörer i andra organisationer.”

Väckte debatt

Studien väckte stor debatt, och kritiserades bland annat av medarbetare vid Stockholms och Göteborgs universitet.

Enligt studien finns det inte anledning att ”slentrianmässigt kategorisera Brås studier och yttranden som otillförlitliga”, men man menar att situationen ”är problematisk” och att det ”är svårt att veta vilka studier och yttranden från Brå som är vederhäftiga och vilka som bör betraktas med försiktighet.”

Utgår från anmälningar

För oss som journalister innebär det att vi fortsätter att granska Brås rapporter innan vi rapporterar om dem, och gör en källkritisk bedömning precis som vid all rapportering.

I vår rapportering om brottsanmälningar i Halland utgår vi dessutom från grundsiffror över antal anmälningar, som vi själva sammanställt och har i detta fall därför inte utgått från någon rapport.