Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Anton Holmgren är en av medförfattarna till studien om barnfetma. Hör mer om denna i klippet. Foto: Peter Osterberger/SVT

Fetma hos små barn ökade under pandemin – se barnläkaren förklara

Uppdaterad
Publicerad

Fetman hos små barn ökade under covid-19-pandemin – särskilt i socioekonomiska utsatta områden. Se barnläkaren Anton Holmgren berätta vad det kan beror på – och vad som behöver göras.

– Tyvärr har barn med obesitas (fetma) väldigt stor risk att fortsätta ha det som tonåringar och vuxna. Och man vet att obesitas hos vuxna förkortar livet och ger många följdsjukdomar, säger Anton Holmgren, läkare vid barnkliniken i Halmstad och en av medförfattarna till studien.

Fetma hos 3-åriga flickor

Drygt 25 000 barn har via hälsokontroller på barnavårdscentraler i Dalarna, Jönköpings län och Sörmland ingått i undersökningen.

Bland tre- och fyraåringar ökade BMI (kroppsmasseindex) under pandemin. Till exempel lider 3,9 procent av de treåriga flickorna i studien av fetma. Det är omkring en procentenhet högre än innan pandemin.

Bland femåringar upptäcktes däremot inga BMI-förändringar.

Socialt stigma

Enligt Anton Holmgren lider många barn med fetma inte bara fysiskt, utan också socialt.

– Det finns en bild av att det beror på beteende, att man bara behöver skärpa sig. Det blir ett socialt stigma och många barn och ungdomar som lider av obesitas far illa.

Störst problem i utsatta områden

Tydligast var ökningen bland barn i socioekonomiskt utsatta områden.

– Det är skrämmande att det redan i så låga åldrar finns klasskillnader kopplat till risken för övervikt och obesitas, säger Anton Holmgren.

Anton Holmgren är anknuten till forskning inom pediatrik på Sahlgrenska akademin i Göteborg. Den andra medförfattaren till studien är Anna Fält, som forskar inom barnhälsa och föräldraskap vid Uppsala universitet.

I klippet får du följa med till barnmottagningen på Hallands sjukhus i Halmstad och se barnläkaren Anton Holmgren berätta om vad den ökade fetman kan bero på och vad behöver göras.

Studien bygger på BVC-undersökningar av 25 049 barn, tre till fem år gamla. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Socioekonomi mättes enligt metoden CNI, care need index, som klassar förväntat vårdbehov utifrån variabler som exempelvis utbildningsnivå, andel arbetslösa eller i åtgärd, andel ensamstående föräldrar och andel födda utanför västvärlden.

Studien publiceras i tidskriften European journal of public health.
Källa: Sahlgrenska akademin

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer