Som en del av projektet har eleverna fått utdrag från klassiska berättelser med uppgiften att översätta dem med egna ord.
”Tom kände sig illamående som fan då han bitchblickade mot sin morsas syrra.” Så låter det exempelvis när Maj Nerdal läser sin version av Tom Sawyer.
Lyssnande vuxna
Louise Wester, Ritande mamman, är hjärnan bakom Tonårslexikonet. Idén kom när familjen satt vid frukostbordet och hon insåg att hon inte förstod vad barnen pratade om.
– Syftet är att brygga över mellan vuxen och ungdomsvärlden. Om man lyssnar är de väldigt generösa med att berätta. Vi vuxna är verkligen helt kassa på det, säger Louise Wester.
Globalt slang
I arbetet har hon märkt att slanguttryck idag har mer global karaktär – snarare än lokala och dialektala skillnader. En konsekvens av globalisering och internet.
– Mycket kommer från spelvärlden och behovet av att uttrycka sig väldigt kort, säger Louise Wester.
Tonårslexikonet står färdigt i oktober ni år. Som en av tre referensgrupper i landet har sjätteklassarna på Smedingeskolan upprättat en lista med 103 ord som de använder i vardagen. Innan sommarlovet ska de få orden tillbaka, förhoppningsvis rätt översatt.
– Man får influenser ifrån andra språk eller andra personer som man känner, säger Linnea Andersson.
Pontus Johansson ger ett exempel på hur det kan låta.
– Om någon frågar ”Hur mår du?”. Då svarar man ”bra DD”. Det betyder ”Du då”, säger han.
Fler förklaringar hittar du i faktarutan nedan!
Förhindra kränkningar
Många av orden som eleverna på Smedingeskolan använder är förkortningar. Från början användes de i datorsammanhang – som i spel, sociala medier och sms. Nu har de även smugit sig in dagligt tal och även svenskläraren har fått något att bita.
– Jag tyckte att jag hade väldigt bra koll men uppenbarligen har jag inte så bra som jag trodde, säger Veronika Elofsson efter tre veckors arbete med eleverna och projektet.
Hon menar att det är viktigt att ha koll på ungdomarnas språk för att kunna sätta sig in i deras vardag. Inte minst för att kunna förhindra kränkningar.