Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Många är överdrivet hälsosamma

Julia Malmborg doktorand vid utbildningen hälsa och livsstil på Högskolan i Halmstad Foto: TT/SVT

Kan det vara nyttigt att äta lite chips och godis ibland? Tveksamt, men det verkar inte heller nyttigt att helt tänka bort onyttiga saker. En studie från Högskolan i Halmstad visar nämligen att en hel del av oss är överdrivet hälsosamma.

Visst är det viktigt att äta hälsosamt. Men forskare menar att det kan gå till överdrift – och bli ohälsosamt.

– Man lyssnar inte på kroppen och tänker inte på det långsiktiga perspektivet. Det är här och nu som gäller, säger Julia Malmborg doktorand vid utbildningen hälsa och livsstil på Högskolan i Halmstad.

Hon talar om ortorexi. Det är visserligen inte en medicinsk diagnos, vilket gör att det är svårt att veta hur utbrett tillståndet är. Men det beskrivs som en överdriven fixering vid hälsosam mat.

– Vi måste träna och äta hälsosamt för att må bra. Men när beteendet blir till en fix idé som det kan bli problematiskt.

Julia Malmborg doktorand vid utbildningen hälsa och livsstil på Högskolan i Halmstad

På vilket sätt?

– Det kan ta upp mycket tankeverksamhet. Vill man äta en specifik kost kan det bli svårt vid sociala tillställningar, vilket gör att man undviker dem. Det kan handla om att inte äta på restaurang eller gå på fest. I det långa loppet kan tillståndet leda till näringsbrist om man utesluter vissa näringsgrupper. Man får inte helhetsintaget av kosten, säger Julia Malmborg.

”Allting ska göras med måtta”

Men om du nu tror att det är helt i sin ordning att dyka ner i chipsskålen, då får vi nog ta och backa bandet lite. För vi ska tydligen ändå tänka på vad vi äter.

– Det ska vi definitivt göra, men allting ska göras med måtta. Jag tror att man kan tillåta sig att göra några frånsteg från det som är hälsosam mat. Men det viktiga är en helhetsbild. Känner man oro eller ångest när man äter onyttigt, då kan det vara problematiskt, säger Julia Malmborg.

Hon har tittat närmare på hälsa, fysisk aktivitet och ortorexi hos universitetsstudenter som läser antingen ett kost- och träningsinriktat program eller ett ekonomiprogram. På det idrottsinriktade programmet är var tredje person överdrivet fixerad vid hälsosam mat. Bland männen handlade det om hälften. I jämförelse hade var sjätte student på ekonomiprogrammet ortorexi.

– Bland idrottsstudenter finns en ökad risk att bli fixerade. De lär sig mycket om kost och har sedan innan ett stort intresse. Man tappar kanske helhetsbilden kring kost i hälsoperspektivet, säger Julia Malmborg.

Varför är männen överrepresenterade?

– Vi vet inte riktigt. Det kan ligga olika mål bakom, att man vill optimera sin träning och kostintaget, säger Julia Malmborg.

På gymmet i  högskolans lokaler i Halmstad träffar SVT Nyheter Halland två idrottsinriktade manliga studenter som sedan tidigare är bekanta med begreppet ortorexi. De är båda betydligt mer vältränade än gemene man, men anser tveklöst att det går att bli överdrivet hälsosam.

– Det går att överdriva både träning och kost. Jag har tränat väldigt mycket under en lång tid och ibland kommer man på sig själv och då får man dra i handbromsen, säger Isak Löfquist.

– Ganska många runt omkring mig är överdrivet hälsosamma. För de som tävlar inom fysiksporter är kravet att man ska ner i så lågt kroppsfett som möjligt. De sista veckorna inför tävling är man väl inte jättepigg i huvudet. Man sover dåligt, äter ingenting och tränar hela tiden för att komma i bra form i en vecka, säger Jonathan Haag.

Inte förvånad

Det förvånar honom inte att många idrottsinriktade män har ortorexi.

– Jag har säkert någon nivå där också men jag tror inte jag är i riskzonen. Godis ligger ganska högt upp på min lista. Glass och pannkakor är något som jag kanske äter lite för ofta, säger Jonathan Haag.

Att han ligger i riskzonen tror inte heller Isak Löfquist, men han medger att maten och vad han äter upptar hans tankar.

–  Hela tiden, varje dag. Jag vill ha en kropp som fungerar, ett bra bränsle så att jag kan träna så mycket jag kan.

Varför tror du så många män har ortorexi?

– Vi måste vara så himla manliga och ha bra kroppar. Jag tror det beror på det stora skönhetsidealet i dag. Man följer proffs på sociala medier som har superkroppar och lägger ut bilder varje dag. Mycket beror på skönhetshetsen.

Är du själv en del av det?

– Jag har varit, men har blivit bättre på att inte falla in i det, säger Isak Löfquist.

Ser risker med beteendet

Julia Malmborg ser risker med beteendet kring ortorexi och anser att det bör uppmärksammas. Men hon vill inte dra direkta paralleller till en ätstörning som anorexi.

– Den största skillnaden är att där fokuserar man på att dra ner sitt kostintag överlag. Inom ortorexi är det kvaliteten på mat som är det viktiga. Sen kan det förekomma att man drar mer på mängden men det är sekundärt till kvaliteten på mat, säger Julia Malmborg.

Är ortorexi ett samhällsproblem?
– De som tränar äter väldigt strikt i en större utsträckning nu, medan de som är stillasittande äter sämre till en större utsträckning. Båda sakerna är ohälsosamma i slutändan. Man måste möta det här på två olika sätt. Det är inte dumt att äta hälsosam mat, men det kan bli en fixering, säger Julia Malmborg.

Om du vill se hela inslaget så klicka här.

Fakta: Ortorexi

Visa
  • Ortorexi är ett tillstånd som beskrivs som ohälsosam fixering vid hälsosam mat.
  • Vad begreppet ”hälsosam mat” innefattar är egentligen upp till individens egna övertygelse om vad den tror är hälsosamt.
  • I sin ytterlighet kan man drabbas av näringsbrist eftersom det finns en tendens att dela upp mat i vad som är bra och inte.
  • Vissa plockar bort näringsämnen som behövs i det stora hela.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer