Jessica Arvidsson betonar samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att välja sysselsättning. Foto: SVT

Många från särskolan utan sysselsättning

Uppdaterad
Publicerad

En helt ny studie vid Högskolan i Halmstad visar att nästan en fjärdedel av Sveriges före detta särskoleelever varken jobbar, är i daglig verksamhet eller studerar. Och detta bekymrar forskarna.

– Det är ju en oväntat stor andel. Eftersom vi har ett välfärdssystem som ska fånga in personer som är i behov av samhällets stöd, så är det ju oväntat att det är en så stor andel som inte har någon av den här typen av sysselsättning som vi kunde identifiera, säger Jessica Arvidsson, doktorand och författare till avhandlingen vid Högskolan i Halmstad.

Nationellt register

Jessica Arvidssons doktorsavhandling baseras på ett nationellt register på drygt 12.000 före detta elever från gymnasiesärskolan, bland annat från Göteborg och Stockholm.

Och självklart finns det före detta särskoleelever som har jobb. Enligt studien är det 22 procent som har det. En av dem är Mattias Warenborn-Johansson som finns på en bilverkstad i Halmstad.

Vad är det bästa med jobbet?

– Att man har någonting att göra. Jag gick hemma från oktober förra året till januari och det var inte alls kul. Dagarna gick segt, säger Mattias Warenborn-Johansson.

Mattias tycker att han har fått det stöd han har behövt från samhället för att nå sitt mål om ett fast jobb. Ett tag var han i daglig verksamhet, men säger att han trivs tusen gånger bättre som anställd med lön.

Jobbet på verkstaden fick han via en vanlig annons på Arbetsförmedlingen.

Många utan sysselsättning

Men av dem som har gått ut den gymnasiala särskolan i Sverige, är det nästan en fjärdedel som varken jobbar, studerar eller är i daglig verksamhet. Och det bekymrar Jessica Arvidsson.

– Framför allt har samhället ett stort ansvar för att alla medborgare ska få rätt till arbete och även rätt att få påverka vilken sysselsättning som man har anledning att värdesätta och som man vill vara i, säger hon.

Könsskillnader

Det är också stora skillnader i vem som får ett jobb och inte. 70 procent i gruppen som har ett arbete är män, och bara 30 procent är kvinnor.

– Det skulle till exempel kunna förklaras av vilket program man har gått i i särskolan, där kanske män har en närmare koppling till arbetslivet i sin praktik redan under sin skolgång, medan kvinnor saknar den typen av koppling, säger Jessica Arvidsson.

Arbete främjar hälsan

Just nu pågår ytterligare studier vid högskolan i Halmstad, som ska fördjupa kunskapen om före detta särskolelever. Särskilt om de som saknar sysselsättning.

– Forskningen har visat att arbete främjar hälsan hos människor. Att man känner ett större välbefinnande av att ha den här tillhörigheten till att arbeta. Det gäller naturligtvis även för personer som har gått i särskolan.

Drömjobb

Och Mattias Warenborn-Johansson på verkstaden i Halmstad håller med om att det är viktigt att ha ett arbete. Han säger att han har hittat drömjobbet.

– Jag gillar att jobba som bilmekaniker, säger han.

Fakta/Avhandlingen

Avhandlingen heter Sysselsättning och social rättvisa – en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, av Jessica Arvidsson, doktorand vid Akademin för Hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.

Avhandlingen visar att mindre än hälften, 47 procent, av de före detta särskoleeleverna har daglig verksamhet, hela 22,4 procent arbetar och 6,6 procent studerar. En betydande andel, 24 procent, tillhör kategorin ”någon annanstans” och har vare sig daglig verksamhet, ett arbete eller är studerande.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.