Britt-Marie Wallström är på Sofiebergsskolan i Halmstad. Hon ska träffar personalen och en mamma efter att en pojke fått i sig mat som han inte tålde och fick en allergisk chock. Hon ska informera dem om vad man kan göra för att undvika att det ska hända igen.

– Jag ska ju vara en länk mellan patienten och samhället, säger allergikonsulent Britt-Marie Wallström. Jag kan till exempel vara med på ett hembesök, om skolan behöver information från allergimottagningen om en viss patient, då kan man ringa på mig.

Övrig tid jobbar Britt-Marie Wallström på allergimottagningen i Halmstad. Och den tiden har det blivit allt mer av. När Britt-Marie fick sin tjänst år 2000 jobbade hon 75 procent som allergikonsulent, nu är den alltså nere på 25 procent och Britt-Marie är rädd att med nya besparingar så försvinner den helt trots att hon hela tiden får allt mer att göra när antalet allergiker ökar i samhället.

För Eva Nilsson har konsulentstödet betytt mycket när hennes son blev sjuk.

– Just kontakten med skolan och allergimottagningen, hur sprutor ska tas, och ett allmänt stöd när det gäller vad man ska se upp med, det har varit väldigt skönt, säger hon till Hallandsnytt.

Allergikonsulentens uppgift är att informera, jobba förebyggande och ge råd till allergiska personer, skolpersonal och kommunerna i Halland. Än så länge har landstinget stått för kostnaden. Men det är där man har börjat klaga och vill nu att kommunerna ska hjälpa till och bidra till den resursen man får.

Chefen vid Länssjukhuset i Halmstad försvarar neddragningen av allergikonsulenttjänsten. I besparingstider ställs cancerpatienter mot andra patientgrupper och då går dessa före, menar han.

– Ibland blir det prioriteringar som gör att våra resurser och personal får inriktas till att behandla sjukdom och tunga vårdbehov och att vi inte alltid klarar alla förebyggande uppgifter. Vi har också mycket mer verkningsfulla läkemedel och man behandlar bort en stor del av allergier nu för tiden, säger Anders Dybjer, chef länssjukhuset

Reporter: Frida Björk