Ledningens slutsats baseras på styrelsens beslut att alla nya investeringar i reaktorerna stoppas från 2017.

Beslutet är i enlighet med det som huvudägaren Vattenfall presenterade vid en presskonferens i april. Då talades det om stängning av reaktor 1 och 2 senast 2020, alltså fem år före tidigare utsatt tid. Orsaken till att man ville tidigarelägga stängningen handlade om fallande elpriser och ökade produktionskostnader.

Men förhandlingarna som följde med minoritetsägaren Eon kärnkraft drog ut på tiden och har beskrivits som mer komplicerade än vad som förutsågs.

”Vill avvakta beslut”

– Ur vårt perspektiv så menar vi, och det har vi framfört till styrelsen, att det är för tidigt att slå fast en ändrad, slutlig livslängd för R1 och R2, säger Roger Strandahl, kommunikationschef på Eon, till TT om styrelsens besked.

– Vår syn är att vi vill avvakta beslutet om en tidigarelagd stängning, fortsätter han.

– Däremot så delar vi verkligen huvudägarnas syn att marknadsvillkor och skattetryck för den aktuella anläggningen är oerhört utmanande.

Ringhals styrelse inte enig

Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfall Generation och ordförande i Ringhals styrelse, beklagar i en intervju med TT den oenighet som finns i styrelsen:

– Historiskt sett har vi alltid varit eniga i de absolut flesta frågor och det är naturligtvis tråkigt att vi inte är det just nu. Det är inte så att vi har fundamentalt olika syn på marknadsläget eller reaktorernas lönsamhet, men Eon har indikerat att man velat vänta med besluten en tid. Min bedömning är att det är ett sämre alternativ eftersom man då skulle behöva starta upp en del av de investeringar vi nu sa nej till för en vecka sedan.

Vilka faktorer avgjorde?

– Det inte lönsamt helt enkelt att investera vad som krävs för att köra fram till 2025. Elpriset har rasat och effektskatten är mycket betungande.

Och den bilden kommer inte att förändras?

– Nej, det är vår bedömning. Man kan ju redan i dag handla el tio år framåt.

SKGS oroligt för framtida elförsörjning

Basindustrins samarbetsorganisation på elområdet, SKGS, tycker att beslutet är olyckligt. Risken finns att det blir brist på el i södra Sverige, enligt organisationen.

– Vi har förståelse för Ringhals beslut utifrån hur marknaden ser ut, men vi tycker att politiken har ett stort ansvar för hur marknaden utvecklats, säger Anna Holmberg, energidirektör på SKGS.

Effektskatt ska bort

Effektskatten på el borde tas bort, tycker hon, och statliga subventioner till förnyelsebar el borde också stoppas. På så vis skulle kärnkraftselen få bättre lönsamhet, och reaktorerna skulle kunna drivas under hela sin fulla livslängd.

– Det vilar ett tungt ansvar på Energikommissionen nu. De ska arbeta fram villkoren för framtida elförsörjning, säger Anna Holmberg.

Miljöpartiet: Ett steg närmare målet

– Jag ser det som ett steg närmare vårt mål om hundra procent förnybar energi, säger Miljöpartiets energitalesperson Lise Nordin om Vattenfalls besked.

Hon ser ingen risk för elbrist och höjda elpriser när Ringhals 1 och 2 stängs.

– De här två reaktorerna har inte producerat särskilt mycket el på de senaste åren, säger Nordin.

– Det överskott vi har i dag är mycket större än vad de här två reaktorerna har producerat.

Nordin ser inte heller några problem om Oskarshamn 1 och 2 skulle stängas före 2020. Däremot menar hon att trycket ökar att på längre sikt ersätta kärnkraften med förnyelsebar energi.

– Det här ökar trycket på att det finns en politisk plan för ett nytt energisystem, säger hon.

Sparar nästan en halv miljard

Styrelsens beslut att stoppa framtida investeringsprojekt för reaktor 1 och 2, samt även blåsa av pågående investeringsprojekt som var tänkta att realiseras från 2017 och framåt, ger besparingar på mellan 480 och 490 miljoner kronor.

Styrelseordförande Torbjörn Wahlborg uppger för TT att det handlar om 140-150 miljoner för redan påbörjade projekt, och 340 miljoner för de ytterligare investeringar som skulle krävas för att köra reaktorerna till 2025.

Lång rättsprocess

– Det första vi gör nu är att titta på i vilken ordning blocken ska tas ur drift utifrån optimering av bränsleanvändning och utifrån de investeringsförutsättningar vi har fått, säger Ringhals vd Eva Halldén.

Att ta en reaktor ur drift kräver tillstånd enligt miljöbalken och Eva Halldén bedömer att själva ansökansprocessen, som Ringhals inlett, tar uppemot ett år.

– Sedan ska den hanteringen genomföras. Det är många aktiviteter som har långsiktighet i sig. Det är därför det är så viktigt att ha tydliga planeringsförutsättningar, säger hon.