Anders Karlsson och Lars Ingemarsson hoppas att de 76 halländska bredbandsmiljonerna ska räcka till att få fiber till byn Parken utanför Knäred.

Svårt att få bidrag till fiber på landet

Uppdaterad
Publicerad

Många byar väntar nu på landsbygdsbidragen för bredband. Men redan innan några beslut har tagits står det klart att 76 miljoner till Halland bara kommer räcka halvvägs.

– Vår telefontråd har legat nedtryckt till marken sedan stormen Gorm, säger Anders Karlsson, ordförande i Dyreborg-Parkens fiberförening.

– Vi har en medlem som varit utan fast telefoni i en och en halv månad. Det hade inte hänt om vi hade haft fiber, säger Lars Ingemarsson i samma förening.

SVT Nyheter Halland träffar dem båda i byn Parken utanför Knäred. De visar telefontråden som fortfarande ligger på marken. Genom den går internetanslutningen till byn.

Hit når inte bredbandsfiber med marknadskrafternas hjälp. På en sträcka av sju kilometer finns ett 30-tal hushåll och två företag.

37 fiberföreningar har sökt

Invånarna har därför gått ihop med grannbyn Dyreborg och bildat en fiberförening.

Den är nu en av 37 halländska fiberföreningar som väntar på besked från länsstyrelsen om de får del av regeringens landsbygdsstöd för bredband.

– Att vi får bidrag betyder ju allt för att vi överhuvudtaget ska kunna dra ihop det här projeket. Det innebär att vi kan få ner kostnaden till omkring 20 000 kronor per fastighet, istället för 50 000 kronor, säger Lars Ingemarsson från Dyreborg-Parkens fiberförening.

Men många fiberföreningar kommer bli besvikna när länsstyrelsen tar sina första beslut i maj.

Dubbla summan

I det EU-finansierade Landsbygdsprogrammet finns 3,25 miljarder kronor till fiberutbyggnad på landsbygden fram till 2020.

Av dessa ska 76 miljoner gå till Halland. Men ansökningarna som hittills kommit in härifrån motsvarar dubbla summan – 153 miljoner kronor.

Länsstyrelsen kommer i maj ta beslut för de ansökningar som kommit in fram till den 30 april i fjol. De som kommit in senare får vänta längre.

– Som det ser ut nu kommer inte pengarna att räcka till alla. Så de som har kommit in med sina ansökningar sent har väldigt liten utsikt att få bidrag. Det får bli en hård prioritering eller så får man hitta mer pengar någonstans, säger Stefan Samuelsson, lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen i Halland.

Och lite mer pengar kan det faktiskt bli.

40 miljoner till räcker inte

Jordbruksverket som fördelar bidragen inom det så kallade Landsbygdsprogrammet har fortfarande en tredjedel kvar att pytsa ut. Om dessa pengar delas jämnt över landet blir det omkring 40 miljoner till i Halland. Men även det är alltså för lite för att alla som sökt ska få.

Men ändå är ansökningen till länsstyrelsen fortfarande öppen.

Är det någon idé för fiberföreningar att slänga in någon ansökan som det ser ut nu?

– Ja, absolut. Det visar att det finns ett stort behov att skjuta till mer pengar, säger Stefan Samuelsson, lantbruksdirektör på Länsstyrelsen Halland.

”Måste vara för lite”

Anders Karlsson, ordförande i Dyreborg-Parkens fiberförening, är övertygad om att det behövs mer resurser för att Sverige ska nå det satta målet på att 90 procent ska ha bredband med hastighet 100 megabit senast år 2020.

– I och med att vi ser att det söks mer pengar än det finns, måste det ju vara för lite. Hela Sverige har ju intresse av att alla får fiber, inte bara tätorterna, säger han.

Stora byar har större chans

Bara områden och byar med färre än 200 hushåll i tätortsbebyggelse kan få del av bredbandspengarna från Landsbygdsprogrammet.

För att besluta om vilka av de 37 halländska fiberföreningarna som får pengar används ett poängsystem där tre faktorer avgör:

1. Möjliga anslutningar. Antalet fastigheter totalt inom området. Ju fler desto bättre.

2. Anslutningsgrad. Antalet fastigheter som i nuläget tecknat sig för att ansluta.

3. Kompetens. Fiberföreningens kompetens att genomföra projektet bedöms bland annat utifrån projektledare, ekonomiansvarig, finansieringsplan och upphandlingskunskap.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.