Väderobservationer har det gjorts sedan länge i Havraryd utanför Simlångsdalen. Till en början var det Martas granne, som började 1913, och i början av sjuttiotalet var det Martas tur att ta över. Arbetsuppgifterna står egentligen på hennes man Yngve, men som Marta säger själv; det blir bara riktigt gjort om hon gör det själv.

Därför har det fallit på hennes lott att utföra arbetet. men på plaketten för lång och trogen tjänst står det Yngve Törnsjö.

– Det har varit mycket trevligt, säger Marta. Fast det är varje dag så har det gått bra. Jag har inte varit ute och rest så mycket, med kor kan man inte gå hemifrån så mycket.

Arbetet går ut på att Marta varje morgon tittar till en behållare och ser om det har kommit något regn. Hon fyller i resultatet i en loggbok och ringer SMHI:s automatiska telefonsvar och knappar in hur mycket regn det var i behållaren.

– Någon gång har jag glömt av det, men då har jag kommit på det på dagen och ringt då, säger Marta.

Trots sina sjuttionio år har Marta inte tröttnat. Men helst vill hon att spannen ska vara tom när hon kommer ut på morgonen ? hon gillar inte regn även om det är det hon ska mäta. Och numera går hon bara upp på morgonen och gör sin väderobservation. Sedan kryper hon ner i sängen igen.

– Jag fortsätter så länge jag orkar och kan.