Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg, som sköter utbetalningen av försörjningsstöd, har hittills krävt tillbaka totalt 8,2 miljoner kronor i 362 olika ärenden.

Det motsvarar ungefär en procent av de totala utbetalningarna på runt 250 miljoner kronor om året. Alla handlar inte om brott.

– En del har berott på att vi själva gjort fel, andra på att individen som söker bidraget missförstått. Men det finns också bedrägeriförsök, säger Nadine Khalil, verksamhetschef på arbetsmarknadsförvaltningen.

Mer samarbete med polisen

Samtidigt har handläggarna på vård- och omsorgsförvaltningen de två senaste åren hanterat 43 olika ärenden med ett återkrav på totalt 3,8 miljoner kronor.

Men nu skärps jakten på dem som fuskar. Båda förvaltningarna arbetar nära polisen och andra myndigheter för att minska antalet bedrägerier.

– Vi utbildar handläggarna i till exempel hur en ansökan om stöd kan signalera brottsligt uppsåt. Om anmälningarna blir bättre ökar våra möjligheter att få någon fälld för brott, säger Kristina Söderstjerna, gruppchef på bedrägerisektionen.

Få åtalas och döms

Samtidigt är det idag få anmälda misstänkta bedrägeribrott som leder till åtal.

Arbetsmarknadsförvaltningen har de senaste tre åren polisanmält 125 fall. Hittills har bara ett enda lett till fällande dom.

– Det är mycket som inte håller hela vägen i straffrättslig mening. Alltså är bidragsbrott enligt lagen, säger Kristina Söderstjerna.

Polisen utreder olika typer av bidragsfusk. De flesta gäller ersättningar som Försäkringskassan betalar ut – 65 procent. Resterande är jämnt fördelade på arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, kommunerna samt Pensionsmyndigheten, CSN och Migrationsverket.