Det finns – i stora drag – bara två skånska dialekter kvar av det som tidigare var en hel flora av bygdemål. Det menar Mathias Strandberg, som forskar om skånskan på Institutet för språk- och folkminnen.
– Den som motsvarar gamla Malmöhus län och Österlen, och den som är utbredd i resterande Skåne – Kristianstad, Hässleholm och Ängelholm, där man har färre diftonger, förklarar han.
Diftonger – en hel vetenskap
För många upplänningar är diftongerna skånskans främsta särprägel – alltså förmågan att pressa in fler vokalljud i samma stavelse. Men det är inte så enkelt.
– I det sydliga området är alla långa betonade vokaler diftongerade, i det nordligare området är det bara fyra eller fem diftonger.
I ett forskningsprojekt under hösten har Mathias Peterson rest längs de gamla länsgränserna för att genomföra ljudligt detektivarbete om exakt var gränsen går. Han misstänker att det finns mer finstilta variationer i vilka vokalljud som diftongeras.
Finns det en urskiljbar nordvästskånsk dialekt?
– Det finns ju en väldigt speciell sak med nordvästra Skåne. Det korta u:et uttalas som ett kort y. Buss uttalas t.ex. byss. Det är typiskt för nordvästra Skåne och det är något som har funnits länge och levt kvar.
Samtidigt skär den nord-sydliga uppdelningen genom Nordvästskåne. Medan helsingborgska räknas till sydskånska pratar man nordskånska på Kullahalvön.
Vilken skånska tycker du är vackrast?
– Det är omöjligt att välja. Det finns olika dialektdrag som är intressanta. Jag tänker mer på det än vad som är vackert eller fult. Jag tycker nog att alla dialekter är vackra, rent principiellt.
Icke-skåningar också välkomna
Föredraget på Dunkers i eftermiddag är en del av forskningsfestivalen ”Nordiska nätter” – här ska man få höra mer om hur det vi kallar skånska och somliga kallar obegripligt kom till. Det blir också chans att pröva sina dialektkunskaper.
Tycker du man ska gå dit om man inte riktigt förstår skånska?
– Det är väl ett utmärkt tillfälle att lära sig! Dessutom är det nog många skåningar som kommer att ha svårt att hänga med i de inspelningar av gammalt Skånemål från mitten av 1900-talet som jag kommer att spela upp, så man behöver inte känna sig utanför som icke-skåning.