En lördagkväll i mitten av juli skulle två poliser omhänderta en man utanför en krog i centrala Helsingborg enligt lagen om omhändertagande av berusade personer. Men mannen själv var inte intresserad av det utan började kränga med kroppen för att komma loss.

Han hotade också att söka upp och döda en av poliserna.

Hela förloppet filmades av polisens kroppskamera och filmen visades så småningom upp i rätten, vilket ledde till att mannen innan året var slut dömdes för hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

”Blir själva ofta filmade”

Det är ett av många exempel på när polisens kroppskamera använts i rätten sedan polismyndigheten beslutade att investera i kroppskameror för alla i yttre tjänst.

Carlos Fernando är gruppchef med lång erfarenhet som polis i yttre tjänst. Han är positiv till hur det har fungerat med kamerorna.

– Det är ju en trygghet för oss. I den digitala världen vi lever i tror jag det är viktigt att polisen kan dokumentera därefter, särskilt eftersom vi själva ofta blir filmade.

Hur många gånger på ett arbetspass sätter du igång den?

– Det är inte ens varje arbetspass utan bara när det är en situation som jag misstänker kan bli hotfull.

Brott mot poliser

En genomgång av domar från Helsingborgs tingsrätt visar att en betydande andel av fallen där kroppskamera använts som bevisning rör just brott mot poliser. Det ligger i linje med Brottsförebyggande rådets slutsats efter att kroppskameror börjat användas på prov.

Kan du se någon nytta för skattebetalarna eller är det främst för att öka tryggheten för er poliser?

– Det är både och. För utredningsläget är det en nytta, men det finns också en nytta om vi på något sätt skulle göra fel och att det då finns dokumenterat, säger Carlos Fernando.