Torkild Strandberg (L) anser att hela Landskrona är ett utsatt område. Foto: Firas Razak/SVT

​”Hela Landskrona är ett utsatt område”

Uppdaterad
Publicerad

Hela Landskrona undantas från ebo-lagen. Det betyder att asylsökande som väljer att bosätta sig där blir utan dagersättning och särskilda bidrag.

– Vi behöver ett andrum, säger Torkild Strandberg (L), kommunalråd i Landskrona.

En ny lagstiftning trädde ikraft vid nyåret som ger möjlighet att undanta vissa områden från den så kallade ebo-lagen.

Denna lagstiftning ger asylsökande rätt att bosätta sig överallt i landet utan att detta ska påverka rätten till ersättning.

32 kommuner i landet har möjlighet att undanta utsatta områden från denna ebo-lag. I Skåne gäller det Åstorp, Malmö, Helsingborg, Perstorp och Landskrona.

Landskronas kommunalråd Torkild Strandberg (L) välkomnar nyordningen.

– Vi har tagit ett oproportioneligt stort ansvar hittills och behöver andrum, säger han.

100 i Landskrona

Enligt kommunalrådet finns för närvarande 100 asylsökande som valt att bosätta sig i staden. Inte så många kan en del tycka men Torkild Strandberg invänder.

– Om man räknar skolgång, förskola, och ett kommande ansvar för försörjning och boende så är detta ganska stort i en stad som Landskrona.

”Hela staden utsatt”

Lagen ska i praktiken börja tillämpas den första juli då kommunerna ska ha utsett de områden i som man anser är utsatta. Men Perstorp, Helsingborg och Landskrona har redan bestämt sig för att hela kommunerna ska anses undantagna från ebo.

– Lagstiftaren säger att vi ska peka ut var i staden det är olämpligt att man utefter vissa kriterier bosätter sig. Men det handlar inte om var man bor utan om på effekterna på skola, socialbidragsberoende och förskolan. Vi kan inte säga att de är isolerade till vissa delar av staden.

På en rak fråga om han anser att hela staden är utsatt, svarar han kort.

–Ja.

Marginell effekt

Den asylsökande som ändå väljer att bosätta sig i Landskrona kommer alltså att förlora den statliga dagersättningen och särskilda bidrag. Torkild Strandberg tror dock att effekten kommer bli ganska marginell.

– Det handlar ju om en dagersättning på 71 kronor. Men som signal till statsmakten och till den som funderar över var man ska bosätta sig så kan det säkert på marginalen ha en effekt. Men totalt sett blir den ganska liten.

Regeringen följer frågan

Förändringen av ebo-lagen förväntas leda till att fler asylsökande blir kvar på Migrationsverkets anläggningar under en längre period. Migrationsverket har fått extra medel för att klara av det ökade trycket.

– Vi kommer kanske behöva fler boenden. Vi tror ändå inte att trycket kommer att öka särskilt mycket, säger Jaqueline Lundberg, processledare på digitaliering- och utvecklingsavdelningen på Migrationsverket.

Att flera kommuner väljer att inte specificera enskilda områden har Migrationsverket inga synpunkter på.

– Det är tydligt i lagen att det är kommunerna som själva bestämmer, säger Jaqueline Lundberg.​

Inte heller regeringen vill kommentera vissa kommuners beslut att undanta hela kommunerna från ebo-lagen.​

– Det är för tidigt att säga något. Vi följer frågan och tar ställning när det blir mer skarpt, säger Sofie Rudh, pressekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.