2021 var året då Helsingborgs stadsteater fyllde 100 år men precis som med så mycket annat inom kulturbranschen satte coronapandemin stopp för firandet. Men ett år senare har man nu tagit nya tag och verkställer jubileumsföreställningen Amadeus.

– Det känns helt fantastiskt att vi äntligen kan få färdigställa den här enorma produktionen och visa den för allmänheten, säger Kajsa Giertz, teaterchef vid Helsingborgs stadsteater.

För att uppmärksamma jubileet extra mycket har stadsteatern slagit sig samman med Helsingborgs konserthus och tagit in 35 musiker på scen.

Teaterhusets historia bland motgångar

Det är ett historiefyllt hus som i sin nuvarande skepnad stod klar 1976. Men stadsteaterns väg har inte alltid varit enkel.

– Teatern var nära att läggas ner när Malmö Opera byggdes och nu under pandemin var det svårt att få allt att gå ihop. Det är även därför det är så fantastiskt att få öppna upp dörrarna igen, säger teaterchef Kajsa Giertz,

”Ska bli roligt”

I huvudrollerna i Amadeus ser vi Björn Kjellman, Einar Bredefeldt och Karin Li Körsbärsdal.

Att få möta publiken igen efter de senaste årens nedstängningar  – det är Kajsa Giertz inte ensam om att vara glad inför.

– Det ska bli så roligt, säger skådespelare Einar Bredefeldt, som axlar rollen som det unga musikgeniet Wolfgang Amadeus Mozart, och fortsätter:

– När vi lade ner produktionen förra året vek jag ihop alla böcker och begravde det. Nu väcks allting till liv igen, jag längtar verkligen.

”Avundsjuka – en ful känsla”

Tillsammans är det tio skådespelare som med regissören Carl Johan Karlson och dirigent Jakob Hultberg ska ro skeppet i hamn om en knapp vecka. En av dem som tar plats i ensemblen är skådespelaren Björn Kjellman.

Han spelar den avundsjuke och bittre kompositören Antonio Salieri.

– Han trodde nog att han skulle bli århundradets kompositör och så hamnade han i skuggan av den unge begåvade Mozart, säger Björn Kjellman och fortsätter:

– Jag tror att avundsjuka är en ful känsla som vi inte pratar om samtidigt som den är oerhört mänsklig. Det tror jag att publiken känner igen sig i och gör att pjäsen blir ständigt aktuell.