Foto: Johan Nilsson / TT

Kraftig ökning av klimatsmart kaninkött

Uppdaterad
Publicerad

Trots kaninens stämpel som ett gulligt husdjur har antalet gårdar som producerar kaninkött ökat kraftigt. Det klimatsmarta köttet når framför allt finrestaurangernas tallrikar, men kaninen lockar även preppingrörelsen.

– Med kaniner går du inte hungrig, säger uppfödaren Pia Ohnell på Flädergården utanför Viken.

På Flädergården i Täppeshusen utanför Viken bökar Linderödsgrisar i den skånska myllan och på gårdsplanen spatserar hönor och tuppar fritt. Inne i stallet går man i väntans tider. Elva av 14 kaninhonor har parats med gårdens tre hanar och efter 30 dagars dräktighet föds ungarna.

– De går med sina ungar i åtta veckor och sedan hamnar ungarna i stora boxar där de kan hoppa, skutta och använda sina kroppar som kaniner ska göra. Efter 16 veckor går de till slakt, säger Pia Ohnell, som driver gården tillsammans med sin sambo Magnus Andersson.

Ingen storskalig produktion

Gården i nordvästra Skåne är en av över 150 medlemsgårdar i föreningen Sveriges kaninproducenter. Sedan 2014 har antalet gårdar som producerar kaninkött ökat med 133 procent – från 66 medlemsgårdar 2014 till 154 när bokslut gjordes för 2017.

– Det finns en trend att människor vill äta bra mat och veta varifrån den kommer. Det är nog en orsak till att allt fler satsar på kaninproduktion, säger Malin Sundmark, ordförande i Sveriges kaninproducenter.

Någon storskalig köttproduktion handlar det dock inte om. Föreningen uppskattar att det under 2016 slaktades ungefär 15 000 till 25 000 kaniner i Sverige, vilket motsvarar 12 till 20 ton benfritt kaninkött. Under andra världskriget var det mer vanligt med kaninkött på de svenska matborden, men sedan dess har näringen fått jobba i motvind.

– Det har att göra med den här gullighetsfaktorn och husdjursstämpeln. Men även en kalv eller ett lamm är minst lika gulligt. Har man suttit med ett lamm i knät så borde det vara lika svårt att äta. Vi tycker att det viktigaste är att om man köper kött så bör man ta sitt ansvar över hur djuren har bott och mått hela vägen fram till att de blir mat, säger Pia Ohnell.

Klimatsmarta kaniner

I jämförelse med andra köttslag har produktionen av kaninkött en liten påverkan på klimatet.

– För att vara kött är det klimatsmart. Det är bättre än både nötkött och griskött, och i nivå med kyckling. Det har något högre klimatavtryck än kyckling, men det är absolut ett bra köttalternativ, säger Katarina Nilsson, miljöexpert på forskningsinstitutet Rise.

I sammanhanget är det kaninernas foder som ger det största bidraget till klimatavtrycket, men även transporter av foder till gården och djuren till ett slakteri bidrar. På Flädergården i Täppeshusen har Pia Ohnell och Magnus Andersson dock blott 15 steg till sitt gårdsslakteri. De säljer främst sitt kött direkt till restauranger, men har även en gårdsbutik.

Funkar bra i kris

– Det var restaurangernas intresse som gjorde att vi utvecklade vår självhushållning av kaniner, men nu börjar även privatpersoner bli intresserade, säger Magnus Andersson.

Såväl Flädergården som Sveriges kaninproducenter upplever även ett intresse från så kallade preppers. Människor som i händelse av en kris vill vara förberedda med ett eget lager av prylar, vatten och mat. Ett intresse som inte är förvånande, menar Pia Ohnell.

– Du får ju mycket kött på kort tid. Du kan para kaninen fyra gånger om året och den får kanske i snitt sex till åtta ungar per kull. Har du två-tre honor och en hane går du definitivt inte hungrig, säger hon.

Kaninköttets klimatpåverkan

Klimatavtrycket för kaninkött är lägre än för både fläskkött och nötkött, men något högre än för kycklingkött.

Foder är det enskilt högsta bidraget till kaninköttets klimatavtryck.

Transport av foder till gården och av slaktkaninen till slakteriet har relativt stor påverkan på klimatavtrycket. Utan en transport till ett slakteri kan klimatavtrycket sänkas med 10–15 procent per kilo.

Klimatavtryck för olika köttslag i kilo koldioxid per ett kilo kött med ben:

Kanin: 2,6 kilo. Kyckling: 1,9. Fläsk: 3,4. Nöt: 19,8.

Kilo koldioxid per ett kilo kött utan ben:

Kanin: 3,4 kilo. Kyckling: 2,3. Fläsk: 6,0. Nöt: 28,3.

Källa: Rapporten ”Livscykelanalys av kaninkött med fokus på klimatpåverkan” vid forskningsinstitutet Rise (Research institutes of Sweden).

Fakta: Kaninköttets klimatpåverkan

Klimatavtrycket för kaninkött är lägre än för både fläskkött och nötkött, men något högre än för kycklingkött.

Foder är det enskilt högsta bidraget till kaninköttets klimatavtryck.

Transport av foder till gården och av slaktkaninen till slakteriet har relativt stor påverkan på klimatavtrycket. Utan en transport till ett slakteri kan klimatavtrycket sänkas med 10–15 procent per kilo.

Klimatavtryck för olika köttslag i kilo koldioxid per ett kilo kött med ben:

Kanin: 2,6 kilo. Kyckling: 1,9. Fläsk: 3,4. Nöt: 19,8.

Kilo koldioxid per ett kilo kött utan ben:

Kanin: 3,4 kilo. Kyckling: 2,3. Fläsk: 6,0. Nöt: 28,3.

Källa: Rapporten ”Livscykelanalys av kaninkött med fokus på klimatpåverkan” vid forskningsinstitutet Rise (Research institutes of Sweden).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.