Utställningen ”Sophia- drottning i tiden” är producerad i samarbete med kungakännarna Bo och Stig Dahlin och kommer att visas på Sofiero fram till september. Tanken är att en relativt okänd drottning ska nå offentligheten.
Sofiero var tidigare en prästgård som drottning Sophia köpte 1864 för att hon tyckte att luften var så bra i Helsingborg. Sen lät hon bygga om till byggnaden till slott. Det stod klart för 150 år sedan.
– Vi tycker att Sophia har varit väldigt bortglömd, inte bara i Sofieros historia utan även allmänt i Sverige. Hade hon levt idag hade hon varit världsberömd för sina insatser, säger Stig Dahlin, utställningsproducent.
Startade hem för fångar
De fyra rummen där utställningen håller till ska berätta om Sophia från olika perspektiv. Hennes gärning inom vården och hennes roll som mamma är de mest överraskande. Drottningen var både normbrytande och revolutionär.
– Hon revolutionerade hela den svenska sjukvården i och med att hon lade grunden till Sophiahemmet och utbildade sjuksköterskor. Och sen var hon före när det kom till att rehabilitera kvinnliga fångar. Fångvården tycker vi är modernt idag, men Sophia bildade 1860 ett hem, Drottningens Skyddshem, där hon hjälpte ungefär 500 kvinnor tillbaka till samhället, säger Stig Dahlin.
Prinsar i vanlig skola
– Hon var otroligt älskad av sina barn. Hon sa: ”Jag uppfostrar inte mina pojkar till prinsar utan främst till människor”. Hon satte sina söner i vanlig skola, pojkarna fick till och med ta sig själva till skolan. De skulle känna på hur det var att leva som vanligt folk. Det skulle vara uppseendeväckande idag.
Dessutom hade drottningen överraskande sidor – hon var förtjust i både litteratur och höga hastigheter.
– När hon åkte bil manade hon ofta på chaufförerna att köra fortare. När andra satt med hjärtat i halsgropen så tyckte hon att det var fantastiskt.
– Hon läste även mycket, både böcker och tidningar på olika språk just för att hon inte ville döma andras åsikter. Hon sa alltid att myntet har två sidor. Det är fantastiskt tycker jag, det är så vi alla borde tänka, säger Stig Dahlin.