Under sommaren ökade behovet av inhyrd personal och det har haft stor påverkan på regionens ekonomi.

– Det finns flera anledningar till att vi behövt använda oss av mer inhyrd personal än beräknat. Dels har vi under sommaren producerat mer akut vård än vad vi räknat med vilket innebar att extra operationssalar och vårdplatser hastigt behövde öppnas och bemannas, säger Anna Granevärn, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, i ett pressmeddelande.

Ökat behov av hyrpersonal

Även de skärpta reglerna kring dygnsvila har ökat behovet av hyrpersonal då förändringen bland annat inneburit att ordinarie personal sagt upp sig.

– Vår förhoppning är såklart att kunna minska behovet av hyrpersonal till förmån för egen personal. Därför har vi tidigare beslutat om särskilda lönesatsningar för läkare och undersköterskor vilket är ytterligare en orsak till den justerade prognosen, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Katarina Nyberg Finn (S).

Under det första halvåret januari till och med augusti gick regionen med drygt 2,2 miljarder i underskott, det var 351 miljoner kronor sämre än budgetprognosen på knappt 1,9 miljarder, enligt delårsrapporten.

Nästan halv miljard i underskott för sjukvården

När det gäller prognosen för helåret så var bedömingen i juni att underskottet för hela året skulle uppgå till minus 340 miljoner. Men nu efter första halvåret ser underskottet istället ut att landa på minus 475 miljoner om allt fortsätter i samma takt. Alltså när en halv miljard. Prognosen gäller för hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Men i slutet av året kommer ekonomin att förbättras, är regionens bedömning. Detta bland annat genom en förbättrad skatteprognos och lägre pensionskostnader

Därför ligger ligger helårsprognosen ändå kvar på minus 360 miljoner kronor för regionens samtliga verksamheter.