I slutet av maj dömdes tre utländska medborgare till fängelse för ett stort antal stölder i Jämtland och Västernorrland. Åklagaren hade yrkat på utvisning, men det ogillades av tingsrätten. Och att få någon som begått brott dömd till utvisning är svårt. Det är åklagarna som yrkar på om en åtalad person ska utvisas eller inte, och det ställs höga krav.

– Det handlar dels om vilken typ av brott det gäller, men också ålder och hur länge man har varit i Sverige, säger Staffan Blyberg, åklagare. Är man medborgare inom EES så är förutsättningarna för utvisning annorlunda.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har gått igenom hur många som utvisats på grund av brott i Sverige mellan 2000 och 2014. År 2000 var 600 tingsrättsdomar förenade med utvisning. Siffran steg sedan till knappt 1050 är 2004 för att sen sjunka igen.

Av de utvisade var de allra flesta inte folkbokförda i Sverige.

Ungefär hälften av de som utvisades mellan 2000 och 2014 var dömda för rån och stölder. Samtidigt har det varit fall där utländska medborgare begått grova brott, som våldtäkt, men som inte utvisas. Staffan Blyberg medger att det kan vara svårt att förstå när en dömd brottsling kan utvisas.

– Jag kan förstå att det är knepigt, säger Staffan Blyberg. Det är ett komplext regelverk med många variabler. Men jag tror att gemene man förstår att ett barn som vuxit upp i Sverige inte kan utvisas. En flykting som riskerar att utsättas för dödsstraff eller tortyr får inte heller utvisas.