Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Peter Novak skrev 2.0 på högskoleprovet hösten 2016. Foto: TT, privat

Peter fick bäst resultat på högskoleprovet

I dag är det dags för årets andra högskoleprov. Drygt 1400 är anmälda till att skriva provet i de nio orter som Mittuniversitetet ansvarar för. Peter Novak från Alsen tillhörde en av två som fick 2.0 förra året.

Universitets- och högskolerådet uppskattar att cirka 50.000 kommer skriva högskoleprovet i dag i Sverige. Av dessa har totalt 1438 personer anmält sig till Mittuniversitetets orter i Jämtland och Västernorrland.

Flest med alla rätt – män i medelåldern

Under de senaste fem åren har 21 personer i Jämtland och Västernorrland lyckats få 2.0 på högskoleprovet. Tre av dessa var kvinnor och bara fem födda på 90-talet. Flest fick 2.0 år 2015 och sämst gick det våren 2017 då ingen på Mittuniversitetets orter tillhörde de som fick högst resultat.

Peter Novak är 51 år och bor på den jämtländska landsbygden i Alsen i Krokom kommun. Han jobbar som ingenjör, men inför förra årets högskoleprov funderade han på att skola om sig.

– Framför allt var jag nyfiken på hur högskoleprovet var och vad man skulle landa på för resultat, säger Peter Novak.

Han var en av de två i Jämtland och Västernorrland av totalt 1395 deltagare som fick 2.0.

– Det är klart att det var väldigt roligt. Jag hade gjort några provtentor så jag visste ungefär vart jag låg. Men lite positivt överraskad var jag nog, säger han.

Högskoleprovet är uppdelat i fem delar med totalt 160 frågor. Men även om provet tar väldigt lång tid kan det bli svettigt på delmomenten och det gäller att vara väl förberedd enligt Peter Novak.

Viktigt att öva

– Det enda vettiga, om man inte vet hur proven ser ut, är ju att man går in och testar proven. Först i vanlig takt och sen med tidspress. Det är många frågor så det är viktigt att man inte fastnar på enskilda frågor, säger han.

Det gäller alltså att fördela tiden rätt vid varje provdel. Svårast tror han är läsförståelsen med abstrakta svarsalternativ.

– Många kan tycka att det är svårt. Det där kan man bara träna upp genom att läsa mycket.

Höll det hemligt

När Peter bestämde sig för att göra högskoleprovet var det inget som han direkt delade med sin familj.

– Jag var lite tystlåten om det där om jag ska vara ärlig. Det kändes inte som om det var någon jättestor grej.

När provresultatet kom däremot berättade han och då fick han mycket stöd från familjen, som inte tyckte att han skulle slänga bort chansen att omskola sig. Nu ett år senare har han inte förverkligat den idén.

– Jag har kommit fram till att det skulle bli en för stor omställning i livet. Rent ekonomiskt skulle det bli svårt om jag skulle behöva säga upp mig och ta studielån.

Peter rekommenderar däremot den som vill att skriva högskoleprovet.

– Om man har någon utbildning som man gärna vill komma in på finns det ingen anledning att inte göra det, säger han.

Rättelse: Tidigare stod det att uppnå resultatet 2.0 är samma som att få alla rätt på högskoleprovet. Det stämmer inte. Resultatet 2.0 uppnås genom att vara den eller de som presterar bäst på provet det året. Källa

Anmälda i Västernorrland och Jämtland

Visa

Sundsvall: 489

Östersund: 443

Örnsköldsvik: 282

Härnösand: 76

Kramfors: 67

Sollefteå: 43

Sveg: 13

Strömsund: 12

Ånge: 12

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer