Fjällrävarna får små kullar i år

Uppdaterad
Publicerad

Sedan första veckan i juli är inventeringen av fjällrävsbeståndet igång. Det är doktorander från Stockholms universitet som tillsammans med volontärer och länsstyrelsen som utför dem.

– I Sylarna och Helagsområdet rör det sig om valpkullar på 18 lyor. I Stekenjokk på Jämtlandssidan så är det tre lyor med valpkullar. Och i Sösjöfjällen och Offerdalsfjällen, så tror jag det är två lyor med valpkullar i säger Lars Liljemark, naturbevakare Helagsområdet till SVT Jämtland.

Man håller även ett öga på grannlandet.

– Det är två kullar på andra sidan om Sylarna, på den norska sidan, inte så långt från gränsen.

Få valpar i varje kull

Men det är få valpar i varje kull i år menar Liljemark. Omkring fem stycken istället för 15 som det kan vara ett bra år.

– Sedan kan det ju vara så att det är flera kullar på samma lya, för på vissa lyor är det flera vuxna rävar. Upp till fyra på någon lya och då kanske det kan vara två kullar på dom lyorna.

Att det ändå är så många valpkullar i år förvånar naturbevakaren Lars Liljemark.

– Med tanke på att det är så lite gnagare i år så är det konstigt att det blivit så mycket kullar. Så jag hoppas att gnagarna är på väg uppåt så att dom har mat till hösten i varje fall. Det har synts en och annan lämmel men det är ju inget riktigt lämmel år och inget sork år heller. Men förhoppningsvis kommer dom till att öka i antal under sommaren här och då har väl dom rätt så stor chans att överleva dom valpar som föds, om det blir sork och lemmel.

EU-stöd ska rädda fjällräven

Sedan slutet på 90-talet så har man arbetet i olika projekt för att försöka rädda fjällräven. Just nu pågår projektet Felles Fjellrev, som startade 2016 och ska pågå tom 2019. Målet är att rädda den hotade fjällräven och är ett samarbete mellan Sverige och Norge med hjälp av EU-stöd.

– 1998 så hade vi första EU-projektet och hade inte det projektet startat så hade nog fjällräven varit borta idag. För då var det väldigt illa. 

Hundmat blir rävmat

Sedan 2000-talet har det varit återkommande gnagar-toppar vart tredje-fjärde år berättar Liljemark, men om de skulle utebli då skulle inte fjällrävarna klara sig utan matning.

– Vi har ju foderautomater ute med hundpellets som dom kan käka. Dom här foderautomaterna fyller vi ju på året runt. Vintertid så kör vi ut slaktrester.

Klimatet är ett annat problem för Fjällräven som håller till på högfjället, långt ifrån björkskogen, för att slippa konkurrera om både maten och lyor med rödrävarna och som även är större i storlek än fjällräven.

– Skulle det bli ett varmare klimat så att skogsgränsen kryper upp på kalfjället så är det ju inte bra för Fjällrävarna, avslutar Lars Liljemark, naturbevakare Helagsområdet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.