Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Fjälleden Jämtlandstriangeln är populär och allt fler söker sig dit. Vid ett vindskydd hittades ifjol 22 kilo sopor och det krävs en lagändring för att allemansrätten ska fungera idag, menar Nils Hallberg, miljöjurist vid Naturvårdsverket. Hör honom berätta i klippet. Foto: SVT/länsstyrelsen

Miljöjuristen om allemansrätten och läget i fjällen: ”Vill vi ha värdefull natur kvar behövs åtgärder”

Uppdaterad
Publicerad

Med det ökande besökstrycket i fjällen har naturen slitits hårt på vissa ställen och rennäringen utsatts för stora störningar. För att allemansrätten ska fungera med vårt moderna sätt att vistas i naturen så behövs en lagskärpning. Det konstaterar miljöjuristen Nils Hallberg vid Naturvårdsverket. Hör mer om det i videon ovan.

– Vill vi ha värdefull natur kvar på vissa platser behövs åtgärder. En lagändring krävs för att utövandet av allemansrätten ska kunna styras, framför allt utanför skyddade område, säger miljöjurist Nils Hallberg vid Naturvårdsverket.

När allt fler vill vistas i naturen, och i synnerhet när många besöker populära platser samtidigt, då blir det problem. Det har vi berättat om i en serie reportage. Ett exempel är Blanktjärn i Vålådalens naturreservat, där antalet besökare femdubblades mellan 2014 och 2019, vilket medfört ett förödande naturslitaget.

Striden om fjällen

Kan inte styra besökstrycket

Allemansrättens utformning diskuteras nu på många håll. Miljöjurist Nils Hallberg vid Naturvårdsverket är en av dem som konstaterar att allemansrätten inte är utformad efter vårt moderna sätt att använda den.

I skyddade naturområden, som naturreservat och nationalparker, är det möjligt att genom föreskrifter styra besökstrycket och därigenom värna särskilt känslig natur. Det är vad som skett i Blanktjärn i Vålådalens naturreservat, där tillträdesförbud införts.

Värre är det utanför skyddade områden, till exempel fjälleden som kallas Jämtlandstriangeln. Där råder ”bara” är allemansrätten och det gör att det inte finns möjlighet till några markavstängningar, även om det skulle behövas av naturskyddsskäl eller för att värna rennäringen.

Därför behövs en förändring, ett komplement till allemansrätten i form av en förändrad lagstiftning, för att möta kraven från vårt moderna samhälle, fastslår miljöjurist Nils Hallberg.

Kom på 40-talet

Allemansrätten har funnits länge som sedvanerätt, men det var på 40-talet som den kan sägas ha blivit ett vedertaget begrepp.

Detta i samband med att folkhemmet byggdes upp och svenskarna började få rätt till semester.

Men sedan dess har mycket förändrats. Vi har längre semestrar idag, vistas mer i naturen och ägnar oss åt ett friluftsliv som i många avseenden ser helt annorlunda ut än på 40-talet.

Allemansrätten

Allemansrätten gör att vi alla har rätt att vistas i naturen för att till exempel rida, bada eller tälta. Allemansrätten är grundlagsskyddad, men inte en lag i sig. Däremot stöds den av omkringliggande lagstiftning som sätter gränser för vad som är tillåtet. Därför kan det vara svårt att avgöra vad som är tillåtet enligt allemansrätten och inte. Men grundprincipen är att ta hänsyn till natur och andra människor enligt devisen ”Inte störa och inte förstöra”. Hur avgör man om något är ok att göra eller inte enligt allemansrätten? Jo, enligt naturvårdsverket genom att ”läsa landskapet och bedöma situationen du är i”. Mer om allemansrätten kan du läsa här.

(källa: Naturvårdsverket)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Striden om fjällen

Mer i ämnet