Grått och regnigt i Storulvån, men en hel del besökare ändå. För fjällen lockar alltfler. Vandrare, cyklister och löpare.

Men ett ökat tryck ökar också risken för konflikter. Rennäringen behöver utrymme liksom andra lokala aktörer. Ledsystemet är från 80-talet och börjar bli gammalt och slitet och turismen har förändrats radikalt sedan dess.

Så hur skapar man då en hållbar utveckling i fjällen? Det ska nu forskare vid Mittuniversitet undersöka i ett pilotprojekt i Jämtland.

Vill ha extremt – eller bekvämt

– Vi använder södra Jämtlandsfjällen som ett fallstudieområde för att titta på hur leder används idag, men också på de historiska lederna, på vad vi kan lära av historien och på lokal kunskap när det gäller just leder. Vi ska även titta på vilka trender det finns inom fjällturismen och hur framtida leder ska organiseras och finansieras, säger Sandra Wall-Reinius, chef för Mittuniversitetets avdelning för turismvetenskap och geografi.

Samtidigt avsätter nu regeringen flera miljoner till upprustning av fjäll-lederna. Men vilka åtgärder behövs? Det beror på hur framtidens turism kommer att se ut. Även det ska forskarna titta på, men Wall-Reinius ser redan nu två trender: allt fler vill ha bekväma endagsturer – eller också riktiga extremturer.

Konkret, vad kan det handla om då för att olika intressen ska kunna samsas i fjällen?

– Det kan handla om att leder dras om med hänsyn till olika intressen eller att man har flera olika leder för olika aktiviteter, säger Sandra Wall Reinius.

SVT frågade några av vandrarna vid Storulvåns fjällstation vad de hade för synpunkter och vad de tycker kan du se i inslaget.