En uppseendeväckande uppgift sprids som en präriebrand på Nätet och kommentatorsfälten kokar över. På ett asylboende i länet ska man ha hittat en vapengömma.

Men uppgiften saknar varje mått av verklighetsbakgrund. Den som först kunde slå fast det var Östersunds-Postens kriminalreporter Per Arnsäter.

– Uppgiften fanns på en sådan sajt som man inte kan utgå kommer med korrekta uppgifter. Jag kontakta polisen, säpo och lokala människor på orten. Ingen kände tilll något med det här, säger Per Arnsäter.

– Den person som publicerat uppgifterna berättade till slut att han haft en andrahandskälla.

Kan leda till åtal

Ett problem med falska uppgifter som får ett eget liv är att helt oskyldiga privatpersoner utsätts för en brutal ryktespridning.

– Som det är nu måste de som blir felaktigt utpekade själva försöka dementera uppgifter, till exempel på sin Facebooksida, förklarar Arnsäter.

Att sprida falska uppgifter om någon på Nätet kan mycket väl leda till ett polisärende.

– Åklagaren har det slutliga beslutet om att gå vidare med ett ärende. Men om det hetsas mot en oskyldig person kan man nog förutsätta att det går till åtal, säger Peter Morberg, chef för lokalpolisen.

Polisen la locket på

Den obefintliga vapengömman är bara ett tillfälle när overderhäftiga sajter och sociala medier i skön förening, fullständigt löpt amok. För ett par veckor sedan skedde ett misstänkt mord på Frösön. Polisen valde att lägga locket på. Deras mediatelefon var avstängd under hela dagen, vakthavande befäl svarade inte i telefon och polisen lyckades inte mobilisera en enda person som kunde berätta om händelsen.

Men det fanns det andra som kunde. Vitt och brett. Särskilt ett forum exellerade i uppgifter som saknade varje mått av verklighetsbakgrund.

– Att felaktiga uppgifter kommer i omlopp kan försvåra en utredning på flera sätt. Kan vi stoppa ryktesspridning så har vi ett egenintresse att göra det, förklarar Moberg.