Omgiven av grönska tar skidåkare i Östersund de första turerna när säsongen startas under senhöst/tidig vinter. Foto: Östersunds kommunVisa alla (4)
Visa alla (4)

Snölagring – hetare än någonsin

Publicerad

Att lagra snö till skidspåren blir allt mer populärt. Östersund är en av pionjärerna och många hör av sig dit för tips och råd.
– Det är kanske en ort som ringer varje vecka, säger Liselotte Halvarsson på Östersunds kommun.

Med mildare vintrar och samtidigt höga krav på tidig tävlingssäsong kämpar skidsportarrangörer i motvind.

Ett av hjälpmedlen man tar till är att lagra snö, något som blir allt vanligare både i Sverige och i Europa. Det berättar Nina Lintzén, snöforskare vid Luleå tekniska universitet.

– Man vill tidigarelägga säsongen fast man vet att vintern kommer senare, säger hon.

En av orterna i Sverige där snö lagras är Östersund. Rent praktiskt tillverkas snön med kanoner under pågående vinter och sparas utomhus i stora högar täckta av sågspån. Ungefär 20 procent av den tillverkade snön smälter under sommarhalvåret. Resterande snö läggs sedan ut i spår vid skidstadion till nästa säsong.

Andra hör av sig

I den jämtländska staden har man lagrat snö sedan 2006 och är därmed en av pionjärerna. Många andra som funderar på snölagring hör av sig.

– Det är kanske en ort som ringer varje vecka, både från Sverige och utomlands, som vill ha kunskap, synpunkter och hjälp. Alla brottas med samma problem, med klimatförändringar och sämre vintrar, säger Liselotte Halvarsson, utredare på Östersunds kommun.

En stor anledning till att få ut tidig snö i Östersund är att kunna hålla premiären i skidskyttevärldscupen, något man har gjort i många år.

– Ingen av de tävlingarna hade kunnat genomföras utan den lagrade snön.

Mindre natursnö

År 2019 ska staden arrangera VM i skidskytte. Inför det finns planer på att bygga en vattenledning från Storsjön för snötillverkningen, i stället för att som i dag använda stadsvatten.

Till en början var den lagrade konstsnön framför allt till för att kunna garantera en tidig säsong, berättar Roger Hedlund, driftansvarig vid skidstadion. Men i och med de senaste vintrarna med lite natursnö i Östersund så har den lagrade snön – som är starkare och håller längre än natursnö – fått en större funktion.

– De sista åren har gjort att den har varit lika nödvändig för att klara hela säsongen, och inte bara den tidiga starten, säger Roger Hedlund.

”Var går gränsen?”

Att tillverka och lagra snö kostar pengar och kräver energi. Så hur länge är det värt att göra det, om klimatförändringar gör att man hela tiden måste trappa upp?

– Det är en fråga som alla världens forskare som har tittat på det här ställer sig: Var går gränsen? Till exempel är det inte gratis att åka på ett spår som är gjort av lagrad snö, säger snöforskaren Nina Lintzén.

Egentligen går det att bena upp saken i två delar, enligt henne.

– Dels handlar det om hur vi ska kunna åka skidor, och dels vad vi ska göra för att minska klimatpåverkan.

Snölagring är inte hela lösningen på framtidens problem, betonar hon.

– Det är ett komplement till snötillverkning och ett alternativ mest för längdanläggningar.

Fakta: Forskning pågår

Visa

På Mittuniversitetet i Östersund pågår ett projekt med olika tester för hur man ska kunna lagra snö på bästa sätt.

Forskarna jämför olika material att täcka över snö med. I dag används oftast olika träbaserade material, men vid universitetet prövar man även bland annat textilier.

Intresse för forskningen finns från vintersportanläggningar i världen som vill spara snö över sommaren för att garantera en tidig skidsäsong, oberoende av klimat.

4–5 maj hålls konferensen ”Energieffektiv snöhantering” i Åre om tillverkning, lagring och distribution av snö.

Källa: TT:s nyhetsarkiv

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer