Här nedan ges en kort sammanfattning över några av de frågor som varit aktuella inom skogspolitiken den senaste mandataperioden.
Skogen kom upp på den politiska dagordningen redan i början av mandatperioden, då S, MP, C och L slöt januariavtalet. Där slogs fast att äganderätten skulle stärkas, men också att medel skulle avsättas för att bevara skyddsvärd skog.
Skogsutredningen tillsattes och gjorde en genomlysning av flera olika delar av skogspolitiken. Resultatet blev ett betänkande på ca 1200 sidor.
Sedan kom skogspropositionen som klubbades igenom i mars i år.
Där slogs bland annat fast en stärkt äganderätt för skogsägare genom att det ska vara frivillighet i grunden när skog ska skyddas formellt (som exempelvis naturreservat eller biotopskydd). Utöver det fastslogs mer flexibla skyddsformer, snabbare ersättning till markägare och att värdefull skog ska skyddas. Även den från skogsnäringen kritiserade nyckelbiotopsinventeringen försvann.
Stark kritik mot artskydd
Artskyddsutredningen blev klar under mandatperioden. Den välkomnades av många miljöorganisationer, men fick kritik från skogsägarhåll.
Ännu starkare reaktioner väckte den nya strikta tolkningen av artskyddsförordningen och den rättspraxis som vuxit fram under de senaste åren, att hänsyn skulle behöva tas till enskilda, vardagliga fågelindivider. Tolkningen fick stark kritik från skogsnäring, miljöorganisationer och miljörättsjurister som orimlig.
Kort därefter meddelade regeringen att artskyddsförordningen skulle ändras och tillsatte en utredning som ”skyndsamt” skulle se över hur denna förändring skulle kunna göras.
Men de borgerliga partierna ville se en förändring snabbare än så, och i juli gav regeringen Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt för artskydd i skogen som vägledning för skogsbruket, något som ska vara klart nästa år.
EU kritiserade användningen av kalhyggen
Det som också väckt mycket stor uppmärksamhet under de senaste åren är EU:s nya skogspolicy som antogs 2021.
Den gick helt på tvärs med det svenska skogsbruket. Där slogs fast att de kvarvarande urskogarna och naturskogarna behöver skyddas, bland annat för att värna den biologiska mångfalden, och Sveriges användning av kalhyggen som skogsbruksmetod fick kritik.
EU menar att kalhyggen förstör marken och släpper ut koldioxid. Dessutom leder kalhyggen till planeringar av monokulturer av träd.
EU-policyn fick mycket stark kritik från skogsnäringen och vissa forskare, som slog fast att det inte går att upprättahålla ett jämnt virkesflöde utan kalhyggen.
Hyggesfritt skogsbruk utreds
Hösten 2021 meddelade regeringen – som då bestod av S och MP – att man ville skydda ett stort sammanhängade område av fjällnära skog.
Men planerna genomfördes aldrig i och med att den borgerliga budgeten gick igenom. Pengarna till satsningen drogs bort.
De borgerliga partierna menade att mer skydd av skog var fel väg att gå, eftersom det riskerade att beröva markägare skog och försämra möjligheterna till sysselsättning på landsbygden.
Däremot kvarstod medel för att ersätta markägare som nekats avverkning i fjällnära skog. Den rätten har nu också lagfästs.
Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i sommar fått en rad uppdrag att utreda hur förutsättningarna för hyggesfritt och naturnära skogsbruk ska kunna förbättras.
(källa: regeringen, riksdagen, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket)