Henrik Sundquist vid Trafikverket säger att vägsalt har en verkningsgrad på temperaturer nedåt sex-åtta minusgrader. Sedan tappar det sin verkan.

– Det här måste entreprenören ha med i sin beräkning när man planerar sin åtgärd, hur ser prognosen ut temperaturmässigt i vägytan, när man eventuellt ska lägga ut salt, säger Henrik Sundquist.

Kyla gör salt olämpligt

Om prognosen pekar på kallare väder kan det vara olämpligt att salta, för att inte riskera att få en återfrysning – som kan vara förrädiskt. Det kan gälla så kallad svarthalka på höstarna, enligt Henrik Sundquist.

– Man ser inte om det är en våt vägbana eller om det är en vägbana som har en tunn ishinna på sig. Där finns en förrädisk bit. Men att använda salt gör att vi kommer åt den halkan på bättre sätt än att jobba med sand, säger han till SVT Nyheter Jämtland.

När sandar ni och när saltar ni?

– Det är temperaturerna som styr det. Ner till sex, sju, åtta minusgrader kan man använda och jobba med salt som halkbekämpningsåtgärd. Blir det kallare än det använder vi inte salt, då är det sand som är halkbekämpningsmedel att jobba med.

Halt trots sand

Tittare har hört av sig och tycker att det är halt, fast det är runt noll eller två minus, fast ni har saltat.

– Det är svårt att bemöta utan att veta förutsättningarna där. Oftast har ju saltet en verkan. Sedan beror det ju på vilka väderförutsättningar det är, om det snöar eller inte, och vilken hastighet man har.

– Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel utifrån det, men vintertid bör man räkna med att oavsett halkbekämpningsmetod så finns det risk för halt väglag. Men med salt får vi en bättre verkan än när vi jobbar med sand.

På frågan om miljöpåverkan av salt, svarar Henrik Sundquist att det finns en miljöpåverkan av saltet, men att den inte är så stor. Jämfört med att använda sand, där man också blandar i salt i viss mån, är skillnaden inte så stor.

Hör hela intervjun i inslaget ovan