Staten måste utlokalisera och omlokalisera fler statliga jobb till gles- och landsbygden för att Sverige ska hålla ihop i framtiden.

Utlokalisering ska rädda landsbygden

Uppdaterad
Publicerad

Staten måste utlokalisera och omlokalisera fler statliga jobb till gles- och landsbygden för att Sverige ska hålla ihop i framtiden. Det slår den parlamentariska landsbygdskommittén fast.

Utredarna är kritisk till den landsbygdspolitik som förts under 2000-talet.

-  Den har varit alldeles för fragmenterad. Det har varit enskilda åtgärder, den har inte varit sammanhållen och det har inte skapats möjligheter för landsbygderna att utvecklats på det sätt som skulle kunna ha gjorts, säger Anna-Caren Sätherberg, socialdemokrat från Åre och enda norrlänning i kommittén.

Sverige 2040

När befolkningen på landsbygdens minskar och därmed skattintäkterna, blir det svårt för kommunerna att klara servicen. Samtidigt har staten självt successivt flyttat statliga jobb från gles- och landsbygd till storstadsområdena. Så hur ska landsbygden överleva i framtiden? Det är svaret på den frågan – eller i varje fall ett antal förslag på svar – som den parlamentariska Landsbygdskommittén fått i uppdrag att ta fram.

På torsdagen presenterade kommittén sitt delbetänkande vid en presskonferens i Östersund.

En decentraliserad förvaltningen är grunden för ett Sverige som håller ihop. Det är en av de slutsatser som utredarna drar. I ett första steg behöver staten se till att de statliga jobb som finns ute på landsbygden – blir kvar. Därefter bör staten se till att omlokalisera hela myndigheter och vissa funktioner till landsbygderna.

– Vi har bland annat titta på Danmark där 3900 jobb utlokaliserats från Köpenhamnsområdet till 40 orter, säger Anna-Caren Sätherberg.

Sammanfattningsvis tar utredarna ställning på fyra punkter i betänkandet:

1) Sverige behöver en mer aktiv och sammanhållen politik för ”landsbygderna” än den som först under 2000-talet. Riksdag och regering behöver slå fast långsiktiga politiska mål för landsbygden. Regeringen behöver tydliggöra och konkretisera sin styrning mot dessa mål. Hänsyn bör tas till att det ser olika ut på landsbygden – eller ”landsbygderna” – som kommittén uttrycker det.

2) Företag och hushåll i hela landet måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Senast 2025 ska hela befolkningen ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet.

3) Kompetensförsörjningen behöver säkras i hela landet, så att det finns möjlighet att skaffa sig en högre utbildning utan att flytta. Universitet och högskolor bör få ett tydligt uppdrag att erbjuda mer flexibla utbildningslösningar.

4) Statens undandragande från landsbygden måste stoppas. Fler myndigheter behöver utlokaliseras. En decentraliserad förvaltning med kunskap om lokala och regionala förhållanden är grunden för ett Sverige som håller ihop. Regeringen behöver agera omgående i denna fråga.

Efter det här delbetänkande kommer utredarna nu att resa runt i landet för att diskutera olika fortsatt förslag och åtgärder om hur hela Sverige ska leva. Nästa år ska slutbetänkandet med fler åtgärder läggas fram.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige 2040

Mer i ämnet