Förlusten var 2017 minus 346 000 kronor och ifjol omkring minus 100 000, enligt en preliminär bedömning.
Samtidigt kan konstateras att trots dessa små marginaler har festivalen lyckats hävda sig i den allt hårdare konkurrensen i festivalvärlden. Medan många små festivaler har fått läggas ner fortsätter Yran utveckla sin festivalverksamhet.
– Hela branschen har små marginaler, säger Storsjöyrans vd Andréa Wiktorsson.
Andra evenemang täcker upp för festivalen
Yran, som ju ägs av personalen, drivs enligt non-profitprincipen och beskriver sig själv som en ”privat public service-kultur”. Så poängen är inte att skapa så stor vinst som möjligt, och underskotten från festivalverksamheten har ofta kunnat täckas upp mer eller mindre genom andra verksamheter som man driver, exempelvis Guldgalan och Vinterparken.
Yran får statligt stöd
2019 är läget lite annorlunda både på gott och ont. Å ena sidan har Yran, som en av två festivaler, fått status som ”en festival av nationell betydelse” av Statens kulturråd och fått ett stöd på 300 000 kronor. Å andra sidan tycks 2019 vara – som arrangörerna själva skriver – ”ett förlorat år” efter att de båda världsmästerskapen (alpina VM och skidskytte-VM) ”sopat rent” på sponsor-fronten. Samtidigt har man också fått 100 000 kronor i bidrag från regionen.
Festivalen saknar ekonomiskt hållbar grund
Det är dock bara en mindre del av festivalverksamhetens finansiering som utgörs av bidrag: runt 1 miljon av en årlig omsättning på 24-25 miljoner. Men när marginalerna är små kan bidragen få stor betydelse för om det blir plus- eller minussiffror.
Festivalarrangörerna konstaterar själva i sin verksamhetsplan att ”2018 innebar ännu ett år utan att festivalen lyckats få en ekonomiskt hållbar grund”. Se mer om det i klippet ovan.