– Det är en jättesvår fråga att svara på, tror inte att någon riktigt vet. Det enda vi kan veta säkert är att det är multifaktoriellt, att det finns många olika skäl, säger Marit Gustafsson, chefsöverläkare barn- och ungdomspsykiatrin.

Naturligt att medicineringen ökat

Men ser man till att det i Jönköpings län finns över 70 000 barn och unga upp till 18 år, så är det en liten andel som behandlas med antidepressiva mediciner. Under förra året var det 627 barn upp till 17 år som någon gång eller regelbundet fick antidepressiva mediciner utskrivna i Jönköpings län. Det kan jämföras med 2014 då den siffran var 368.

– På ett sätt är det väldigt naturligt att när ett sjukdomstillstånd ökar så ökar också behandlingen och att det på många sätt är bra att vi möter upp de sjukdomar vi ser, säger Marit Gustafsson.

Hon berättar att medicineringen är en stor hjälp för denna grupp att må bättre och få skolarbetet och vardagen att fungera igen. Och biverkningarna är enligt Marit Gustafsson relativt få.

– Biverkningarna i intitialskedet, när man sätter in medicinen kan till exempel vara illamående och huvudvärk. I förlängningen är det relativt få som har biverkningar, blir det så sätter vi ut medicinen.

Ges kompletterande behandling

Medicinering kompletteras dessutom ofta med samtal hos en psykolog. Det kan även erbjudas familjeterapeutisk behandling eller hjälp av en arbetsterapeut.

– Vi samverkar även med skola och socialtjänst när det behövs, säger Marit Gustafsson.

Hur klara ni inom barn- och ungdomspsykiatrin det ökade trycket?

– För den här gruppen klarar vi det relativt väl, de som har de svåra tillstånden får alltid hjälp direkt, säger Marit Gustafsson.

För patienter med medelsvåra eller lindriga tillstånd är det en viss kötid när det gäller psykologisk behandling.

– För de som har de allra mest lindriga tillstånden kan kötiden vara upp mot fem månader.