Regn och lersörja var det som mötte besökarna när världens största skogsmässa Elmia Wood i dag inleddes i Bratteborg. 50.000 besökare från ett 50-tal länder väntas besöka mässan under de fyra dagar som den pågår.
Allra längst bort på mässområdet finns ”Drone Zone” där drönarexperter och leverantörer hade sina montrar och ett demonstrationsområde där drönare flögs omkring och visades upp.
Framtidens skogsbruk
En av utställarna var Skogsstyrelsen där man tror på en ljus framtid för drönaranvändandet inom till exempel skogsbruk.
— Jag bedömer att man har nytta av en drönare i alla fältarbeten inom skogsbruket. Både för att effektivisera verksamheten och spara tid och för att undvika misstag som till exempel att glömma virke i skogen. Och man kan öka produktionen genom att ta bättre beslut så att man röjer och gallrar i tid, säger Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen.
Hur många skogsbrukare som använder drönare i dag är oklart men Anton Holmström gissar på mellan 1.000 och 2.000 personer.
— Transportstyrelsen säger att det finns ungefär 200.000 drönare i Sverige i dag och med tanke på hur många markägare och skogsarbetare vi har så är det logiskt att utav de 200.000 så är det också några som använder drönare i arbetet, säger han.
Fler och fler drönare
År 2020 bedömer Anton Holmström att upp till 35.000 drönare kommer att användas inom grön näring.
En drönare till skogsbruk kostar ungefär som en röjsåg och enligt Anton Holmström är den inte heller svår att flyga.
— Alla som jag har visat det här för och som har prövat har kunnat flyga själva. De flesta inom ett par minuter. Det är inte som ett radiostyrt flygplan som kan ta flera år att lära sig, säger han.
Finns det några nackdelar med drönare inom skogsbruket?
— Det är klart att det finns saker som man måste vara försiktig med. Det är ju ändå roterande propellrar som kan göra skada. Man måste tänke på hur man flyger så att man inte skadar sig själv eller andra. Men jag tycker ändå att nyttan långt överväger de potentiella riskerna.