– Det finns många fördelar. Det ju miljövänligare än att använda råttgift, men huvudtanken med digitala fällor är att samla in data som skickas till oss via mejl. Vi kan följa när fällan har fångat djur och hur många djur som har fångats. Så vi är hela tiden uppdaterade vad som händer vid fällan och kan agera därefter, menar David Vedeskog, gruppchef Anticimex företagstjänster i Jönköping.

Främst är det i kommunernas avloppssystem och i större fastigheter som de digitala råttfällorna används.

– Vi placerar fällorna främst utmed fastigheters fasader. Vi vill stoppa gnagaren innan den kommer in i en fastighet, säger David Vedeskog.

Ökade med 36 procent

Sedan 2014 får privatpersoner inte längre lägga ut råttgift och även företag med licens måste först prova med manuella metoder innan man lägger ut gift.

Saneringsföretaget Anticimex uppger att användningen av de elektriska, digitala, råttfällorna ökade med 36 procent i Jönköpings län, jämfört med förra året. Även företaget Nomor, som är verksamma inom samma bransch, upplever en liknande utveckling med sina digitala råttfällor.

– Ser man till vilket värde en råtta kan göra skada på egendom så är detta en billig investering för att stoppa gnagarna, förklarar David Vedeskog, gruppchef Anticimex företagstjänster.