Minskningen av antalet församlingar speglas också i en minskning av antalet medlemmar. Vid årsskiftet hade den svenska frikyrkligheten, i vid bemärkelse, drygt 220 000 medlemmar jämfört med 243 000 vid millennieskiftet.

Siffrorna kommer ur Frikyrkoundersökningen, en rapport som sammanställs vart femte år på uppdrag av Sveriges Frikyrkosamråd.

Kartan ritas om

Den svenska frikyrkokartan håller på att ritas om. Områden som tidigare varit svaga fästen för frikyrkan växer eller minskar betydligt mindre än traditionellt starka områden.

De senaste åren har pendlingskommunerna runt storstäderna den starkaste utvecklingen med flera nystartade församlingar och ett ökande medlemstal.

– Flytten till storstaden är oerhört central, säger Øyvind Tholvsen, pastor i Lugnetkyrkan och ansvarig för Frikyrkoundersökningen.

Ett starkt fäste

Jönköpings län har traditionellt varit ett starkt fäste för frikyrkan. Länet hade vid millennieskiftet över tio procent av befolkningen som medlemmar i frikyrkan. Men där tappar man nu mark. 2020 är den siffran nere på runt åtta procent.

Men i traditionellt svagare områden som Skåne, Stockholm/Mälardalen och Halland är trenden motsatt. Där grundas fler nya församlingar och medlemsantalet ökar eller minskar betydligt långsammare.

Ändå har i dag Stockholm en frikyrkoförsamling per 10 000 invånare. I Jönköping är den siffran så låg som en per 1 600 invånare.