Habo och Gnosjö är alltså i toppen av rankningslistan över hur företagsklimatet är i Sveriges 290 kommuner. Även Mullsjö och Tranås finns med bland de högst rankade kommunerna.
– Habo har bäst företagsklimat i Jönköpings län och hamnar på plats 11 i landet. Det beror bland annat på ett målmedvetet arbete och fokus på en bra dialog med företagen i kommunen, skriver Dan Sylvebo, regionchef Svenskt näringsliv i Jönköpings län.
Svenskt näringsliv, som har sammanställt listan, har baserat den dels på resultat från en företagarenkät, dels på officiell statistik kring företagande. Enligt organisationen är syftet med listan att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag.
Se faktarutan med placeringarna för alla länets kommuner.
Flera klättrar
Både Habo och Gnosjö, i länstoppen, har klättrat många placeringar i årets rankning. Även Mullsjö (plats 19) och Tranås (plats 21) har tagit sig förbi andra kommuner i år. Längre ned i listan klättrar Nässjö 28 platser till nummer 90.
Värnamo ligger kvar på 34:e plats och Vaggeryd har glidit ned några placeringar till plats 37.
– Årets placering innebär att vi befäster vår position, skriver Mikael Karlsson, företagslots och näringslivsutvecklare i Värnamo kommun som en kommentar i ett pressmeddelande.
– Undersökningen visar att företagen fortfarande tycker att det är svårt att få tag på medarbetare med relevant kompetens, vilket är bekymmersamt. Samtidigt ökar nyföretagande, vilket är glädjande, menar Mikael Karlsson.
Tappar placeringar
Aneby (49), Vetlanda (57) och Sävsjö (93) har tappat något i listan. Jönköping faller ned 46 platser till 111 i listan och Eksjö tappar 26 platser till plats 113.
– Jönköping gör sin sämsta placering sedan mätningen startade år 2001. Företagen i Jönköping anser framförallt att attityden från tjänstemän och dialogen med kommunledningen försämrats påtagligt, säger Dan Sylvebo.
Gislaved hamnar längst ned bland länets kommuner. Trots att kommunen har klättrat 30 placeringar hamnar Gislaved på 163:e plats och är enda kommunen i länet som hamnar på listans nedre halva. Men att ha tagit sig förbi 30 kommuner i listan menar Svenskt näringsliv beror på att företagsklimatet har hamnat högt på den politiska agendan.
– Det är ett tydligt bevis på att det lönar sig att göra företagsklimatet till en prioriterad fråga, menar Dan Sylvebo, regionchef, Svenskt näringsliv Jönköpings län.
Rankningen
För att ranka kommunerna har Svenskt näringsliv använt 18 olika faktorer. Den tyngst vägande faktorn är företagens egna omdömen om klimatet i sin kommun. Andra faktorer som bedöms är kommunens tillämpning av lagar och regler, konkurrens från kommunens egna verksamheter och tillgång till kompetent arbetskraft.
Utöver dessa faktorer vägs också statistiska fakta från Statistiska centralbyrån (SCB) och Upplysningscentralen AB (UC). Det handlar om statistik om tillexempel kommunalskatten, förvärvsarbetande i kommunen, hur mycket av kommunens verksamhet som är entreprenader från privata företag, och nyföretagande i kommunen.