Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet ovan berättar Johanna Gustafsson om sin egen skolgång och hur hon drar nytta av sina diagnoser i jobbet som resurs. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Johanna vill vara den resurs som hon själv inte fick i skolan

Uppdaterad
Publicerad

Det är brist på speciallärare och många elever får inte det stöd de behöver förrän först på högstadiet. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund. Fritidsledaren Johanna Gustafsson i Jönköping hade det tufft i skolan. Hon jobbar idag som resurs i skolan och är bekymrad över att många unga i dag inte får den hjälp de har rätt till.

– Det är jättekonstigt för det är i de lägre åldrarna som man borde sätta in stöd. Jag ser ju till mig själv när jag inte fick stöd i tid. Det har ju lett till psykisk ohälsa, säger Johanna Gustafsson, fritidsledare och resurs på Hisingstorpsskolan i Jönköping.

5 000 saknas

Enligt Lärarnas riksförbund saknas det 5 000 speciallärare inom grundskolan runt om i landet för att täcka det behov som finns. Tidigt stöd ger enligt forskning bäst resultat för lärandet, menar förbundet.

Under läsåset 2021/22 har 5,8 procent av eleverna i grundskolan ett åtgärdsprogram vilket motsvarar närmare 64 000 elever. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 6. Därefter blir det ett tapp för att sedan öka igen och högst andel är det i årskurs 9, enligt siffror från Skolverket.

Kom in i en depression

Trots att Johanna Gustafssons föräldrar märkte att hon hade svårt att läsa och skriva redan på mellanstadiet var det först på gymnasiet som hon fick diagnosen dyslexi. För fyra år sedan, när hon var 25 år fick hon även veta att hon har ADHD och autism.

Kunskapen hon fått genom sin egen skolgång drar hon nu nytta av i jobbet, berättar hon. Hon föreläser även och har skrivit en bok om den tuffa tiden.

– Jag har lätt för att sätta mig in i hur barnen känner och jag vill vara den resurs som jag själv inte fick i skolan, säger hon.

Om en elev riskerar att inte nå gällande kravnivåer ska eleven i första hand ges stöd i form av extra anpassningar inom ordinarie undervisning.

Om stödet inte hjälper ska skolan skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, och om behov finns ska eleven då få särskilt stöd.

Om eleven ska ges särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas, där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer