Jönköping
Man sänder morsekod vid ett skrivbord med radioutrustning, karta och dator i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet får du se hur telegrafering och morsealfabetet används idag, nästan 200 år efter att tekniken revolutionerade världen. Foto: Johannes Tolf/SVT

Morsealfabetet lever vidare – firas av radioamatörer världen över

Publicerad

Den 27 april firar radioamatörer världen över Samuel Morses födelsedag, mannen bakom morsealfabetet och den elektriska telegrafen. Trots att nästan 200 år har gått sedan uppfinningen, fortsätter morsealfabetet att vara ett viktigt kommunikationssätt.

Den 27 april 1791 föddes Samuel Morse i Charlestown i Massachusetts i USA. Morse lyckades år 1837 konstruera den första användbara elektriska telegrafen. Samtidigt utvecklade han ett alfabet som bestod av olika kombinationer av korta och långa signaler, det så kallade morsealfabetet.

I Sverige anlades den första elektriska telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala år 1853.

”Utomordentligt viktigt”

Mats Gunnarsson från Bankeryd blev intresserad av morse för 66 år sedan när hans mamma klinkade långa och korta signaler med pianot.

– Fortfarande är morsetelegrafi ett utomordentligt viktigt kommunikationssätt, och hundratusentals radioamatörer världen över är aktiva på kortvågsband med telegrafikontakter, säger han.

Amatörradiokommunikation vid katastrofer

SVT träffar Mats Gunnarsson på Södra Vätterbygdens amatörradioklubb. Samtidigt som han berättar om vilka fördelar det nästan 200 år gamla kommunikationssättet har, piper det korta och långa signaler från hans radioapparat.

– Amatörradiokommunikation har visat sig vid jordbävningar och andra naturkatastrofer vara en enorm möjlighet till kommunikation med omvärlden.

I klippet ovan får du se hur det går till att telegrafera med morsealfabetet.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.