HV 71:s läkare Jonas Kalman provar ”kylmössan” på Pär Arlbrant. Foto: Johan Freijd HV 71

Ny teknik ska mildra hjärnskakningar

Publicerad

Det handlar om en slags mössa som är kopplad till ett kylaggregat. Tanken är att den ska sättas på spelare som drabbas av hjärnskakning och att kylan ska lindra skadorna.

Tillsammans med fem andra SHL-klubbar ska HV 71 testa ny teknik, för att utvärdera om den kan mildra skadorna efter en hjärnskakning. Enligt HV 71 används tekniken redan inom vissa områden i sjukvården, men inte när det gäller hjärnskakningar.

– Kylan i mössan gör att inflammeringsprocessen i hjärnan blir kortare. Skadorna blir större i högre temperaturer, säger Jonas Kalman, läkare i HV71.

Han säger att spelarnas kroppstemperatur under match ligger på mellan 38 och 39 grader. Mössan ska sättas på direkt efter att skadan uppstått och den är kopplad till ett kylaggregat som sänker temperaturen på hjärnan under 30-60 minuter.

Hur kommer det sig att ni valt att testa den här nu?

– Vi har pratat om det här i ett år drygt och nu dök möjligheten upp att vara med i den här utvärderingen.

Tillfriskna fortare

Nu ska fem SHL-klubbar testa kylmössan under säsongen och resultatet ska sen utvärderas. Enligt HV 71:s läkare Jonas Kalman är målet att minska negativa effekter och men, som kan uppstå av hjärnskakningar. Det skulle också kunna leda till att spelare kommer tillbaka snabbare i spel.

– Om det här visar sig vara en effektiv metod så är det tjänstefel att inte använda den. Hjärnskakningar är ju ett stort problem inom ishockey.

Men det här är ju en metod för att lindra när skadan redan är skedd. Är det inte bättre att förebygga att hjärnskakningar inträffar?

– Jo, så är det ju och det jobbas mycket med det inom klubbarna. Spelet blir ju både snabbare och hårdare. Men på det här sättet kan vi angripa problemet på två fronter, säger Jonas Kalman.

Det är företaget BrainCool som tagit fram tekniken som kallas Polarcap.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer