Samtalen som kommer till SOS kan vara från anhöriga eller vänner som har uppfattat varningssignaler från någon som mår väldigt dåligt, eller från personen själv som just står redo att ta sitt liv. Under tiden som larmoperatören pratar med personen skickas medlyssning till personal från både räddningstjänst och ambulans som också finns på larmcentralen.

Snabbt skickas sedan den instans som är närmast till platsen.

– Det är ingen prestige vem som kommer först; polis, ambulans eller räddningstjänst, säger Mikael Sandh, platschef SOS Alarm i Jönköping.

”Ett psykologiskt olycksfall”

Samarbetet mellan alla blåljusinstanser i ett tidigt skede har utvecklats i Jönköping och sedan spridits över nästan hela landet. Göran Melin, biträdande räddningschef i Jönköping, var en av dem som såg behovet av ett brett samarbete och som började införa den nya arbetsgången.

– Vi ser suicid som ett psykologiskt olycksfall vilket gör att vi har integrerat det i vårt olycksförebyggande arbete. Lika väl som vi jobbar med att förebygga bränder så jobbar vi även med att förebygga självmord.

Idag utbildar till exempel polisen brandmän i hur man ska bemöta en människa som inte vill leva. Och brandmännen i sin tur bistår med sina kunskaper och inte minst utrustning vid kritiska situationer.

Det arbetas också mycket med fysiska förändringar i miljön som att till exempel säkra upp järnvägsspår och gångbroar med höga staket.

– Vi följer upp var suiciden inträffar och försöker vidta skyddsåtgärder på de platserna, säger Göran Melin.

Finns mer att göra

Och enligt Bo Gunnarsson, gruppchef vid polisen i Jönköping, har samarbete gett resultat.

– Det finns ett stort antal exempel där vi vet att vi har lyckats få bort någon från spåret eller hindrat någon från att hoppa. Det finns ett antal ärenden varje år där vi har lyckats rädda de här människorna.

Men även om antalet fullbordade självmord per år är relativt konstant ökar antalet allvarliga larm om självmord. En 30-procentig ökning har skett de senaste fem åren. Och de siffrorna visar att  finns det mer att göra.

– Vi har till exempel lyckats få bort många dödsfall i både trafiken och i bränder men i det här området finns det fortfarande mycket att göra, säger Göran Melin. 

– Men det är samtidigt ett problem i samhället och vi måste alla hjälpas åt att se signalerna för att för att kunna minska det på något sätt och våga ställa frågan ”hur mår du”, säger Bo Gunnarsson